Det är 5 april 2014, statsminister Fredrik Reinfeldt befinner sig i Göteborg för att hålla tal till 2 800 valarbetare. Mot en mörkblå scenbakgrund lyser i vita bokstäver: Arbetskraften lyfter Sverige! Reinfeldt gör, under jubel och handklapp, entré bakifrån salongen under högljudd rockmusik (KISS: I Was Made For Lovin’ You). I slutet av det timslånga talet uppmanar Reinfeldt publiken att ställa sig upp och hoppa vilket alla gör. Han ropar: Kände ni någon kraft? Lokalpolitikerna skriker: Ja! Budskapet är att öka drivkrafterna för att komma i arbete inte minst genom höjda löner. Fast inte på arbetsköparnas bekostnad utan på skattebetalarnas; genom sänkt skatt. Reinfeldt uttryckte i intervjuer under denna vår att de nya moderaterna skulle sluta använda ordet arbetslöshet eftersom det lät så negativt till skillnad mot arbetskraft.
Utan arbetskraft, så billig som möjligt, inga maximala utdelningar till aktieägarna. Moderaterna ville och vill i egenskap av lobbyister för Svenskt Näringsliv motarbeta och försvaga fackföreningsrörelsen. Avgiften till a-kassan höjdes kraftigt redan 2007 av den moderatstyrda regeringen, medlemsavgiften höjdes och skattereduktionen om 40 procent avskaffades, den förhöjda dagpenningen sänktes och arbetsvillkoret skärptes plus att avgiften kopplades till arbetslösheten inom varje förbund. Resultatet blev det önskade, en massflykt.
I arbetskraften ingår både de som har ett arbete och de som är arbetslösa. Arbetskraften har två uppgifter: att generera vinster och att konkurrera om de otillräckliga jobben, det senare i syfte att upprätthålla lönekonkurrensen, det vill säga sätta press på lönerna neråt. Arbetsförmedlingen stod inför en omorganisation och ändrade arbetssätt hösten 2003. Arbetsmarknadsstyrelsen producerade en intern skrift Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar, ett åtgärdsprogram för förbättrad sökaktivitet.
Här förklaras arbetslöshetens funktion: ”Sökaktiviteten /…/ garanterar att utbudet av arbetskraft blir så stort som möjligt och att inflationsdrivande löneökningar därigenom kan motverkas” (AMS Dnr 03-3964-00, s. 5). Arbetslösa skulle tvingas söka jobb inom andra yrkesområden än det egna och dessutom i andra delar av landet. Det är i ljuset av detta som arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrsons förslag 14 februari 2024 om att ersättningen från a-kassan ska minska om arbetslösheten blir långvarig ska förstås; allt för att upprätthålla en hög sökaktivitet.
Sören Lindmark
Trollhättan