Jag åkte ambulans in till akuten då jag hade kraftiga bröstsmärtor. Så som jag förstod det så borde jag blivit skickad till Sahlgrenska i Göteborg men ansvariga på akuten tyckte nog det var roligt att få in en potentiell hjärtattack. Jag fick morfin i ambulansen och smärtan i halsen och även bröstet lugnade ner sig marginellt. Väl framme fick jag ytterligare en dos morfin och nu kunde jag andas utan att vilja dö för varje andetag. De tog massor med test och var väldigt trevliga. Jag kände att jag nog kunde förlåta dem för den förnedrande behandling de utsatte mig tre månader tidigare. Men tyvärr så skulle det inte hålla i sig.
Inom kort kom det en sköterska och sa att det var lunginflammation och att de skulle ta ett covidtest. Det morfinet jag fått som gjort andning till något annat än ett rent helvete hade börjat gå ur vid det här laget och jag frågade om jag kunde få mer men ”det ingick inte i behandlingsplanen”. Eftersom även febern kommit tillbaka då jag inte fått alvedon på länge frågade jag även efter dessa, men eftersom de gett mig för mycket smärtstillande då det inte verkade vara hjärtat så fick jag inte heller alvedon. Jag hade så ont i hals och bröst att jag för första gången i vuxen ålder kände mig gråtfärdig av ren smärta. Jag stod inte ut och ringde på dem och bad att bli utskriven men ”en läkare är på väg att träffa dig” blev svaret.
Efter åtta timmar av den värsta tortyren jag varit med om så smugglade min fru in två ipren till mig (jag var nu helt snurrig av feberyra). Jag ringde på igen för jag ville hem men läkare var på väg till mig. Efter ytterligare fyra timmar kom en läkare och berättade att jag har covid och lunginflammation, hon verkade förvånad att ingen sagt det men ingen hade brytt sig om att säga något till mig. Jag hade förhöjt infektionsvärde men hon ville inte skriva ut antibiotika.
Jag sa att jag var gråtfärdig av smärta men hon tänkte inte skriva ut hostmedicin – istället rekommenderade hon varmt vatten. Åkte hem och led i ytterligare 18 timmar innan min vårdcentral Medpro i Lilla Edet öppnade. Som vanligt fixade de tid direkt och inom 40 minuter hade jag fått träffa läkare, tagit prover och fått mediciner utskrivna. Läkaren ville dock skicka mig till Näl för mitt infektionsvärde var över 200 vilket är väldigt högt. Men jag berättade min historia och fick antibiotika utskrivet.
Ska det vara så här? Jag mår dåligt vid tanken på att tvingas in till akuten på Näl igen. Detta är inte första gången det händer mig heller.
Johnny Apell
Svar direkt:
Jag kan bara beklaga att patienten inte fick det mottagande och engagemang som man ska kunna förvänta sig på vår akutmottagning.
På grund av patientsekretessen kan jag inte bemöta frågorna här, utan jag ber patienten att höra av sig till akutmottagningens patientvägledare, via sjukhusets växel: 010-435 00 00.
Då kan vi utreda det som hänt och svara på frågor. Den möjligheten har alla patienter, alltid.
Bengt Asplén
Verksamhetschef, akutmottagningen, NU-sjukvården