vårdcentral
Hälsodata består av information som beskriver en persons hälsa., uttrycker debattörer. Bild: Samuel Steén/TT

Hälsodata för en mer jämlik vård och färre vårdskador

Vi utgår från att regeringen och länets riksdagsledamöter prioriterar patientens bästa, menar debattörer.

ANNONS
|

Vi uppmanar regeringen och länets riksdagsledamöter till beslut om ett nationellt ramverk för hantering och användning av hälsodata. Det skulle bidra till en mer jämlik vård och färre vårdskador.

Hälsodata består av information som beskriver en persons hälsa. Informationen kan komma från vården, klinisk forskning eller personen själv. Ökad samordning och användning av hälsodata kan bland annat bidra till:

•Effektivare behandlingar. Hälsodata kan ge kunskap om hur exempelvis läkemedel används och dess effekt i klinisk vardag. Det är ett viktigt steg i att säkerställa att patienter får rätt behandling i rätt tid.

•Färre vårdskador. Enligt den senaste statistiken från ”Vården i siffror”, utförd av Sveriges Kommuner och Regioner, inträffade undvikbara vårdskador i nära 11 procent av de granskade vårdtillfällena i Västra Götaland. Genom att samla in, dela och använda hälso- och vårddata, som analysresultat från blodprover och EKG, så att resultat av behandlingar kan jämföras går det att öka kvalitén och minska antalet misstag vilket bidrar till färre vårdskador.

ANNONS

•Jämlik vård. Med gemensamma, nationella standarder för lagring och utbyte av data blir det möjligt att följa och analysera vården av patienter på ett enhetligt sätt i hela landet och agera på avvikelser.

En opinionsundersökning, utförd av Verian via Sifo-panelen, visar att hela 80 procent av de tillfrågade vill dela sin hälsodata, om det kan göras anonymt och integritetssäkert. Inför riksdagsvalet frågade vi riksdagskandidaterna om de ansåg att regeringen efter valet borde prioritera åtgärder som gör det möjligt för aktörer att på ett integritetssäkert sätt samla in, dela och använda hälsodata. 84 procent av länets kandidater svarade ja.

Patienter, vårdgivare, forskare och företag måste få bättre möjlighet att bidra till insamling, delning och användning av data, och det måste ske på ett etiskt, integritets- och informationssäkert samt strukturerat sätt. Det pågår mycket arbete både nationellt och regionalt för att skapa tekniska och juridiska lösningar. Utöver det krävs ett nationellt ramverk med riktlinjer för hantering och användning av personnummerkopplade hälsodata.

Vi utgår från att regeringen och länets riksdagsledamöter prioriterar patientens bästa och ser fram emot att de, parallellt med arbetet med tekniska och juridiska lösningar, tar beslut om ett sådant ramverk. Det skulle bidra till att öka både jämlikhet, säkerhet och kostnadseffektivitet i vården.

ANNONS

Anna Nilsson Vindefjärd

generalsekreterare, Forska!Sverige

Stefan Volk Jovinge

forsknings- och undervisningschef, Skånes universitetssjukhus

Jonas Ålebring

medicinsk direktör, Pfizer Sverige

Sofia Rydgren Stale

ordförande, Sveriges läkarförbund

Lena Ring

vd, Apotekarsocieteten

Lise Lidbäck

förbundsordförande, Neuroförbundet

ANNONS