svält
Att kasta livsmedel som är fullt ätbara är definitionen på matsvinn, menar Jöran Rubensson. Bild: Rebecca Blackwell

Miljontals människor lider av hunger samtidigt som mat slängs

FN:s Agenda 2030 har som mål att på 15 år halvera det globala matsvinnet per person samt minska svinnet i hela livsmedelskedjan, uttrycker Jöran Rubensson.

ANNONS
|

Idag går ungefär en tredjedel av all världens mat till spillo samtidigt som nära 690 miljoner människor lider av hunger. Enligt Livsmedelsverket kasserar svenska hushåll fullt ätlig mat motsvarande 17 kilo per person och år. Hisnande närmare 170 000 ton ätbar mat ratas således årligen. FN:s Agenda 2030 har som mål att på 15 år halvera det globala matsvinnet per person samt minska svinnet i hela livsmedelskedjan.

Att kasta livsmedel som är fullt ätbara är definitionen på matsvinn. Det uppstår ofta på grund av tidsbrist och dålig planering men också därför att reklamkampanjer och storköpsrabatter får oss tro att det är ”black friday” varje dag i veckan. För även om det är lockande att göra ett klipp ska maten fortfarande ätas upp. Och även om allt i de stora förpackningarna inte äts upp, kan det vara billigare att köpa än mat i de mindre förpackningarna. Vi konsumenter blir därmed lagerhållare åt livsmedelsbutiken.

ANNONS

Ensamboendet ökar i hela världen och Sverige toppar statistiken med cirka 1,9 miljoner ensamhushåll. Samtidigt som antalet butiker blivit färre och större har hushållen blivit fler och mindre. Men storleken på matförpackningarna har inte anpassats till denna samhällsutveckling med så stor andel ensamhushåll där matsvinnet dessutom är större än hos övriga hushåll. Cirka en tredjedel av matsvinnet i hushållen skulle kunna undvikas med produkter som är bättre anpassade till dagens konsumentbehov.

Vår överdrivna respekt att slaviskt följa bäst-före-datum bidrar också till matsvinnet. Studier från Karlstads universitet visar att vi reflexmässigt kasserar 16 procent av maten på grund av att datumet gått ut i stället för att först titta, lukta och smaka om maten är ätlig.

I den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden är matsvinnet nästan dubbelt så stort som i skolan, enligt Livsmedelsverket. I skolan slängs dagligen ungefär var sjätte portion medan närmare en tredjedel av varje lunchportion kasseras på de kommunala äldreboendena. Det senare är allvarligt inte bara ur miljösynpunkt utan också därför att mat och måltider har stor betydelse för att förebygga undernäring och fallolyckor hos sköra äldre. En bidragande orsak till svinnet på äldreboendena är att måltiderna alltför sällan anpassas till individens önskemål om vad och när hen vill äta. Inom både skola och äldreomsorg mäts alltför sällan matsvinnet och kunskapen om dess orsaker riskerar därmed att utebli.

ANNONS

Sammantaget är det enligt forskning en bitter cocktail av riskfaktorer som riskerar sätta krokben för målsättningarna i Agenda 2030. Situationen förbättras inte av att regeringen ännu inte presenterat ett tydligt nationellt halveringsmål för matsvinnet. I stället lämnas uppdraget till myndigheter och marknadens aktörer att själva ta hand om. Bättre vore om regeringen nu enligt norsk modell steppar upp och tar ett helhetsgrepp kring frågan om hur matsvinnet ska halveras. Varför inte som ett första steg starta en nationell informationskampanj för att öka människors kunskap och medvetenhet om matsvinn.

Jöran Rubensson,

tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF samt expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS