Om föräldrar struntar i skolplikten och förhindrar sina barns skolgång kan de straffas eller få sina barn omhändertagna. Om skolor förvägrar barn den utbildning de har rätt till händer däremot ingenting. Det finns i Sverige i dag ett allvarligt systemfel där skolor ger upp om och försöker göra sig av med vissa barn. Skolor bryter mot barnkonventionen och skollagen. Det sker i storstadsskolor och på landsbygden, i de kommunala och i de fristående skolorna.
“Innan skolans ledning bestämde sig för att bli av med vår son var han en glad kille som med stöd gick hela skoldagar och nådde alla kunskapsmål. Skolans diskriminering och exkludering av honom har därefter haft en mycket negativ inverkan på hans självkänsla och självförtroende. Han har förlorat såväl kunskapsinhämtning som social utveckling och i hög grad tappat den lust och vilja att gå till skolan som tidigare funnits”, berättar föräldrar som fått se sitt barn uteslutas och isoleras av skolan.
Häromveckan skickades ett ersättningskrav till tre skolhuvudmän för diskriminering mot barn med neuropsykiatriska diagnoser. Fallen som kraven gäller är bara toppen av ett isberg. Runt om i Sverige tar antidiskrimineringsbyråer emot hundratals liknande fall och Diskrimineringsombudsmannen (DO) har under 2015-2022 sett en tredubbling av ärenden som rör barn med funktionsnedsättningar i skolan.
Lagstiftningen om bristande tillgänglighet som antogs 2015 var symboliskt viktig. Men nu, snart tio år senare, kan vi konstatera att den inte fått effekt. Sverige har upprepade gånger fått klagomål från FN:s funktionsrättskommitté som särskilt lyft utsattheten för barn och unga med funktionsnedsättning och att den svenska skolan inte lyckas med sitt uppdrag att ge en jämlik, tillgänglig utbildning.
Vi antidiskrimineringsbyråer slår nu larm. Vi kan inte driva alla ärenden som vi får in. Ersättningskrav är en upprättelse i efterhand för de barn som redan berövats rätten till utbildning - men de är inte lösningen.
Skolhuvudmännen måste börja följa skollagen och myndigheter och politiker reagera när så inte sker. Ersättningskraven som ställts rör fall där Skolväsendets överklagandenämnd har konstaterat att skolorna inte följt skollagen. Under 2023 konstaterade Överklagandenämnden i 89 procent av sina ärenden att skolorna inte följt lagen. Statistiken har sett ut så i flera år. Samtidigt får överklagandenämndens beslut sällan effekt och sedan 2022 tar Skolinspektionen inte längre emot enskilda anmälningar. Därmed finns ingen statlig tillsyn för dessa barns rätt till utbildning.
”Det känns som att Skolväsendets överklagandenämnd bara blir som en kon som skolan måste runda innan de kan fortsätta bryta mot lagen tills vi inte orkar mer och byter skola” säger en förälder.
Vi antidiskrimineringsbyråer kommer att fortsätta driva ersättningskrav. Vi kommer att fortsätta stötta barn och vårdnadshavare i deras kamp för en tillgänglig skola. Men det kommer inte att förändra situationen. Det som krävs är att de som har ansvaret: kommunala skolhuvudmän, friskolornas skolhuvudmän, politiker med ansvar för skolfrågor och funktionshinderfrågor, generaldirektörerna för Skolverket och Skolinspektionen och sist men inte minst, skolminister Lotta Edholm, tar ansvar för tillgängligheten i den svenska skolan.
Anjali Haryana,
projektledare ”Rätt på riktigt”, Malmö mot Diskriminering
Johanna Ingemarsson,
jurist ”Rätt på riktigt”, Malmö mot Diskriminering
Stina Carlsson,
jurist och verksamhetsledare, Rättighetscentrum Norrbotten
Jenny Saba Persson,
verksamhetsledare, Rättighetscentrum Västerbotten
Maria Hammarström,
verksamhetsledare, Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Caroline Daly och Admela Tafro,
verksamhetsansvarig och juridiskt ansvarig, Örebro Rättighetscenter
Amélie Poletti Lundström,
verksamhetsansvarig, Diskrimineringsbyrån Humanitas
Anna Gorris,
jurist, Rättighetscentrum Halland
Nora Emanuelsson,
verksamhetsledare, Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal
Andie Stendin,
utbildningsansvarig, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Jannie Lehman,
verksamhetsledare och jurist, Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Nine Karlsson Norman,
jurist, Agera Värmland
John Stauffer,
chefsjurist, Civil Rights Defenders
Ulrika Wiborgh,
verksamhetsledare, Rättighetscentrum Dalarna
Sandra Isaksson,
ordförande Byrån mot diskriminering i Östergötland
Mattias Ring,
verksamhetsledare, Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Bojan Bristna,
verksamhetschef, Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd