blåljus
Barn som saknar positiva sammanhang och framtidstro riskerar att rekryteras in i kriminalitet, menar debattörer. Bild: ERIK ZIENAU

Så stoppar vi gängrekryteringen av unga i Västra Götaland

Det behövs en bättre samverkan mellan kommunernas förvaltningar, näringslivet och civilsamhället, menar debattörer.

ANNONS
|

Barn som saknar positiva sammanhang och framtidstro riskerar att rekryteras in i kriminalitet. Genom bättre samverkan med civilsamhället, uppsökande verksamhet och en satsning på skolan kan kommuner i Västra Götaland förhindra att fler barn förloras till gängen, skriver Johan Oljeqvist och Camila Salazar Atías på Fryshuset.

Vi lever i en tid där nyheter om gängrelaterade skjutningar, sprängningar och mord har blivit vardag. En tid där barn som borde leka, busa och sucka över en jobbig matteläxa i stället konfronteras med frågor på liv och död.

I polisområde väst, där Västra Götaland ingår, skedde enligt polisens egen statistik totalt 42 skjutningar och 29 sprängningar under 2023. Flera av de skjutningar och sprängningar som genomfördes i Sverige under 2023 hade dödlig utgång, och i många fall var förövarna och offren under 18 år.

ANNONS

I november presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten ”Barn och unga i kriminella nätverk – en studie av inträde, brott, villkor och utträde”. Den visar att barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på bara en dag.

För att stoppa rekryteringen behöver vi fånga upp barn och unga i uppsökande verksamhet och erbjuda positiva sammanhang genom aktiviteter inom idrottsföreningar, kultur och fritidsgårdar. Det är ett vaccin mot destruktiva krafter. Inom civilsamhället är vi många aktörer som arbetar för och med unga; även de som ingen annan trott på. Hos oss står dörren alltid på öppen – oavsett bakgrund, intresse och ambition.

Vi vet att det går att vända utvecklingen och stoppa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

Då behövs:

– Bättre samverkan mellan kommunernas förvaltningar, näringslivet och civilsamhället, där civilsamhället blir en aktiv part i det brottsförebyggande arbetet. En av civilsamhällets styrkor är att vi når de unga som har lägst förtroende för polis och socialtjänst.

– Att svenska beslutsfattare slutar upprepa mantrat “danska straff för svenska brott” och i stället lär av positiva danska förebyggande metoder där man arbetar tidigt uppsökande och där unga i riskzon erbjuds tidigt stöd samt olika arbetsinsatser efter skoltid.

ANNONS

– Att skolan får förutsättningar att arbeta med det kompensatoriska uppdraget. En av de mest centrala faktorerna för att unga ska bli en del av samhället och inte hamna i utanförskap är att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet.

Låt oss göra 2024 till året då vi tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen och samordnar våra insatser – så att vi inte förlorar ett endaste barn till åt de kriminella gängen.

Johan Oljeqvist,

vd på Fryshuset

Camila Salazar Atías,

kriminolog och senior specialist på Fryshuset

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS