Jag har läst insändare från motionärer, frilufsare och naturälskare som irriterat sig på stökiga skogar. Det har handlat både om stigarna, men också skogens estetik för den som ska ut och insupa lite natur. Träd som ligger huller om buller. Jag håller med om att det är bra att kunna ta sig fram på stigar, det underlättar. Alla kan inte heller klättra och krypa under stockar så det är också en fråga om tillgänglighet för alla.
Till dig som lider av synen av ”stökig skog”. Stökig skog är det naturliga. Ingen har städat där innan vi började tycka att den skulle piffas till. I dagens hårt brukade skogar och tryck på naturen krymper den biologiska mångfalden, även arter som jag gissar att du tycker om att ha i din lokala skog, blir färre och färre. När du ser ett träd som en skogsägare låtit ligga, till exempel i ett naturreservat där du gillar att promenera.
Betänk då en annan sak. Död ved, stående och liggande, är en av de största bristerna i dagens skogar. En brist som bidrar till minskad biologisk mångfald. Mängder av arter huserar där. Så om de inte får någonstans att bo i våra produktionsskogar kan de väl de få fristad i naturreservaten i alla fall. Vart ska dom annars få vara?
Tidigare såg jag samma sak som dig. Men för varje liten skogsinvånare jag lärt känna har perspektivet vridits om och när jag nu ser ett stökigt träd städas bort känner jag istället sorg. Om några år börjar det ”skräpiga trädet” kläs in i vackra mossor och lavar. Fler fåglar kommer kvittra för dig, eftersom de kan hitta mer mat åt sina ungar. Där kommer liv att frodas och den skog som du går i blir rikare. Det kommer din promenad också bli, om du ser ett skräpigt träd som en möjlighet till liv och mångfald. Då kanske det till och med kan bli något vackert.
Natalie