ungas samhällsintresse
Att utmärka sig och synas blir ett självändamål för att understryka sin individualitet, menar Sören Lindmark. Bild: JESSICA GOW / TT

Ungas samhällsintresse minskar – ett underbetyg till skolan

I en extremt orolig värld väljer unga att fokusera på trygghet. Fler än hälften tror inte att folkvalda kan lösa samhällsproblemen, menar Sören Lindmark.

ANNONS
|

1 februari publicerades Ungdomsbarometerns årliga resultat; nedslående för demokrater men upplyftande för antidemokrater: ”Ungas engagemang för samhällsfrågor som klimat och politik minskar”. I en extremt orolig värld väljer unga att fokusera på trygghet. Fler än hälften tror inte att folkvalda kan lösa samhällsproblemen. ”Vänner, familj och den egna ekonomin blir viktigare”; att tjäna mycket pengar upplevs som en trygghet; ett underbetyg till folkvalda och skolan som har ett samhällsfostrande uppdrag. I vår individualistiska och egofixerade tid där yta prioriteras framför innehåll är resultatet begripligt. Allt i vår omgivning pekar mot att hur vi uppfattas är viktigare än vilka värderingar vi har; insikter som uppstår ur övervägda ställningstaganden.

ANNONS

Den konsumistiska tidsandan riktar fokus på hur den enskilde uppfattar sig själv i förhållande till andra. Att utmärka sig och synas blir ett självändamål för att understryka sin individualitet. Enklast görs det genom utseendet: kläder, frisyrer, tatueringar, piercingar, muskelbyggande, skönhetsingrepp och så vidare och det kostar pengar. Ju osäkrare personlighet desto större behov av acceptans och uppmärksamhet. Egofixeringen motverkar en sund relation till omvärlden.

Att flertalet går i fällan kan förklaras genetiskt då vi är sociala varelser och uppfattar känslan av gemenskap som en trygghet och att duga. Det fanns en tid när folkstyret grundades och folket sågs som urkraften till en gemensam framtid som skulle skapa lycka åt flertalet och inte minst för samhällsbärarna, de arbetande. Det var för mer än ett hundra år sedan. Arbetsköparna fick ge vika för arbetssäljarnas krav om löner som kunde förbättra livsvillkoren. Rösträtt infördes för att lugna de upproriska arbetarna men de kapitalstarka hade fortfarande ett överlägset övertag fram till 1921 då i princip alla, utom straffade och människor i behov av fattigvård, fick rösträtt. Ideal som rättvisa, jämlikhet och solidaritet med sämre lottade vann insteg i folkets medvetande.

Detta uppfattade överheten som ett problem som gick ut över deras makt och vinster, snart smiddes planer på förändringar. Att påverka människors tankar och uppfattningar av verkligheten blev lösningen. Det räcker att slå på en TV för att förstå att den massiva konsumistiska propagandan syftar till att undandra intresset för samhällsproblem och samhällsförändring. Skolan ska vara en demokratisk motkraft.

ANNONS

Sören Lindmark

Trollhättan

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS