Den 23 juni 1923 bildades kamratföreningen De Vanföras Väl på vanföreanstalten i Göteborg. 1965 ändrades namnet till De Handikappades Riksförbund. Kamratföreningen De Vanföras Väl i Göteborg fick snart efterföljare vid vanföreanstalterna i Helsingborg och Stockholm. 1926 gick föreningarna samman i Riksorganisationen kamratföreningen De Vanföras Väl.
Organisationen hade de första åren en mycket stark bindning till vanföreanstalternas verksamhet, men under 1930-talet uppstod en rad föreningar i Sydsverige bland rörelsehindrade utanför vanföreanstalterna.
En ny riksorganisation, föreningen Värnet, fick avdelningar i Malmö, Helsingborg och Västerås. Värnet hade till uppgift att driva frågorna politiskt. Även Stockholmsavdelningen inom Kamratföreningen De Vanföras Väl ville ha avdelningar utanför vanföreanstalterna och lyckades 1934 ändra namnet till Riksorganisationen De Vanföras Väl. År 1939 slogs de båda organisationerna Värnet och De Vanföras Väl ihop och vid årsmötet 1944 ändrades namnet till De Vanföras Riksorganisation.
1955 ändrades riksorganisationen till riksförbund, och 1965 blev namnet De Handikappades Riksförbund. Bakom namnbytena ligger en utveckling såväl inom organisationen som i samhället, en utveckling från välgörenhetstänkande till jämlika villkor.
Under en lång tid hade orden vanför och invalid diskuterats och när massmedia i början av 1960-talet lanserade begreppet handikapp, främst för svårt rörelsehindrade, bytte organisationen namn till De Handikappades Riksförbund. Då omfattades inte sociala och psykiska funktionsnedsättningar av begreppet.
Vid förbundsmötet 2009 byttes namnet och lät ordet handikappad gå till historien efter 44 år. Från och med den dagen ska DHR uttydas Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihindrad.
I början av 1900-talet placerades människor med nedsatt rörelseförmåga på anstalter, drivna av välgörenhet. De fick nöja sig med ett kraftigt begränsat liv. Då, fanns det inget eller litet stöd att hämta från samhället. Nu lever en människa i Sverige snart tills hon är över hundra år. Det ökar kraven på individuell anpassning och tillgänglighet i samhället, ja man förväntar sig att rörelsehindrade klarar så mycket mer, men det är känt att rörelsehindrade saknar jobb, jämfört med Svensson. Cirka 40 procent saknar jobb, som rörelsehindrad! Lycka till Ing-Marie Lagher Kågestig, aktiv i dagens DHR Vänersborg.
Ulf Jansson