Att röka påverkar din hälsa. De negativa effekterna finns redovisade i ett antal medicinska undersökningar. Man vet att rökning bidrar till luftvägsbesvär, hjärt-/kärl-sjukdomar och cancer. Man vet också att den som röker, endast andas in en fjärdedel av röken. Resten får den närmaste omgivningen in i sina lungor.
Att passiv rökning påverkar omgivningen är extra bekymmersamt, eftersom det kräver att rökaren själv förstår och tar ansvar. Den nya ”Tobakslagen” som infördes 1 juli 2019 i Sverige, redovisar bland annat platser som allmänheten ska ha tillträde till utan att behöva drabbas av giftig cigarettrök.
Lokaler inne och i anslutning utomhus till barnomsorg och skolverksamhet. Lokaler avsedda för hälso- och sjukvård. Lokaler med särskild service och vård. I färdmedel för kollektivtrafik och anslutande områden utomhus. Restauranger, uteserveringar och andra serveringsställen. Lokaler för allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Andra lokaler som offentligheten har tillträde till. Inhägnade platser utomhus för idrott. Allmänhetens lekplatser. Entréer till offentliga lokaler som allmänheten har tillträde till.
Som boende i Vänersborg ser jag dagligen hur människor som inte röker drabbas. Kommunens ansvar ligger endast i att informera om att rökning är förbjuden på offentliga platser. En åtgärd som inte är tillräckligt effektiv enligt mig. Allt för många rökare, struntar i informationen, utan påföljd.
Varför ska resenären som väntar på bussen, behöva hoppa mellan högar av fimpar och hålla andan inför moln av giftig rök? Varför ska barnen i stadens lekparker utsättas för cigarrettrök, medan de springer omkring och leker? Varför måste medborgare på väg in i Folkets hus eller stadens enda biograf behöva hålla andan vid entrédörren, för att väl inomhus kunna andas ut igen?
Jag misstänker att kommunens händer är låsta när det gäller antalet återförsäljare av tobaksprodukter. Men jag undrar hur kommunen har tänkt, när stadens torg i princip tagits som gisslan av en tobaksaffär i varje hörn?
Till er som röker. Ni måste förstå allvaret i ert beteende, inte bara för er egen hälsa. Utan även för alla människor runt omkring er, som ni utsätter för potentiell livsfara.
Staffan Dunér