Lag och ordning har varit en av de viktigaste frågorna, inte bara för väljarna utan även för Tidöregeringen. Stort fokus har lagts på skärpta straff och preventiva tvångsmedel men med utnämningen av Katarina Johansson Welin som riksåklagare och de uppdrag man skickar med henne, signalerar regeringen att man verkligen tar hela frågan om rättsystemet på stort allvar.
Stort fokus på skärpta straff
Regeringen har allt att vinna på att satsa inom lag och ordning. Det är ett av de områden som visat sig vara viktigast ur ett medborgarperspektiv. Lyckas man inte stävja skjutningarna och komma åt den grova organiserade brottsligheten är risken stor att regeringen Kristersson får det svårt att nå förnyat förtroende i valet 2026. Många av de politiska satsningar som har gjorts hittills är sådana som är lätta att basunera ut och göra politiska poänger av för att visa handlingskraft. Stort fokus har legat på bland annat skärpta straff och preventiva tvångsmedel. Åtgärder där det är lätt att visa på förändringarna man har genomfört och som går att förklara för väljarna på ett snyggt sätt för att finna favör.
Svårare är det dock att visa på det långsiktiga förebyggande arbetet i rättskedjan. Därför är regeringens utnämning av Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare glädjande. Inte bara har Johansson Welin erfarenhet av Åklagarmyndigheten. Hon är även den första åklagaren på posten på 30 år. Att premiera relevanta erfarenheter och lyfta fram någon vars bakgrund faktiskt är meriterande på riktigt är glädjande. Åklagarsidan har stundvis varit bortglömd och eftersatt när fördelningen av resurser har gjorts. Att dela ut strängare straff och satsa på att sätta fler bakom lås och bom hjälper föga när myndigheten som ska göra det går på knäna.
Regeringen måste satsa långsiktigt förebyggande arbete
Johansson Welin får dessutom tre medskick i sitt nya uppdrag: fler brott ska utredas och lagföras bland annat genom ökat samarbete och kunskapsutbyte med andra brottsbekämpande myndigheter. Åklagarmyndigheten ska utveckla arbetsmetoder för när myndigheterna får tillgång till effektivare verktyg för att förebygga brott. Och säkerhetsarbetet ska stärkas för att öka tryggheten för de anställda och öka myndighetens motståndskraft mot infiltration och otillbörlig påverkan. Att tydligt peka ut vikten av ökat samarbete myndigheter emellan och arbeta förebyggande kommer att vara grundläggande för att kunna utreda och lagföra fler brott. ”Ökat samarbete mellan myndigheter” är knappast en valvinnande slogan men likväl är det viktigt att regeringen satsar på det långsiktiga förebyggande arbetet bakom alla tidningsrubriker.
Lika viktigt är uppdraget att stärka myndighetens säkerhetsarbete. De flesta svenskar har de senaste åren blivit varse om hur sårbart Sverige är. Ett flertal kommuner, myndigheter och andra instanser har blivit utsatta för hackerattacker. Försök till infiltration och otillbörlig påverkan sker hela tiden och arbetet för att motverka det behöver växla upp ytterligare. Att det är så högt prioriterat för den nya riksåklagaren visar på hur mörk vår samtid faktiskt är. Positivt är det då att regeringen faktiskt verkar ta frågan om lag och ordning på allvar ur flera hänseenden än “hårdare tag”.
LÄS MER:Hon blir ny riksåklagare
