Under måndagen kom beskedet från Trafikverket och Sjöfartsverket: det blir alternativ Nord som förordas när förslaget på nya slussar i Trollhättan går ut på samråd. Det är inte förvånande att de statliga verken kommer fram till denna slutsats. Alternativ Nord är billigare, går snabbare att bygga och innebär minst ingrepp i miljö och i befintlig bebyggelse.
Många politiker och engagerade medborgare har förordat att Trafikverket ska bygga nya slussar i befintlig slussled. Men den utredning som kom förra året visade med all önskvärd tydlighet vilka katastrofala följder detta skulle få för sjöfarten. Slussarna skulle stängas i flera år. Under tiden kommer företag att lägga över transporter på lastbil. Järnväg är tyvärr inget alternativ, då järnvägen inte har mer kapacitet att ta emot så stora mängder gods det handlar om. Några tunga industrier är helt beroende av Vänersjöfartens kapacitet att frakta gods, deras verksamhet riskeras. När slussleden öppnas igen, kommer det knappt att finnas några kunder eller lotsar kvar. Fritidsbåtstrafiken och turismen kommer också att drabbas.
Det finns en lång rad alternativ som Trafikverket ser som helt orealistiska, bland annat att bryta igenom 1844 och 1800 års slussleder. I Europa används fartygshissar längs några vattenleder, men den lösningen kommer inte att kunna klara de stora fartyg som trafikerar Göta Älv. Till slut finns det bara alternativ Nord och Syd kvar som är tekniskt och ekonomiskt rimliga. Det sydliga alternativet skulle emellertid drabba många fler privata fastigheter och bli dyrare.
Alternativ Nord framstår nu som den logiska lösningen på frågan om nya slussar i Trollhättan. Men det är klart att nya slussar får stora konsekvenser för de som berörs. Promenadvägar skärs av, skogsområden försvinner, några hus måste lösas in och rivas, de som bor vid Västergärdet kommer att få slussleden väldigt nära husen. För de enskilda som drabbas är detta givetvis beklagligt.
År 2030 kommer de nuvarande slussarna från 1916 att vara uttjänta, det är inte långt tills dess
Frågan om nya slussar handlar inte bara om Trollhättan, man måste lyfta blicken och se projektet som ett riksintresse. I hundratals år har tidigare generationer grävt, sprängt och huggit i sten för att säkra sjöfart längs Göta Älv och ge Vänern kontakt med havet. Detta har gjort att många företag längs Vänern fått möjlighet att skeppa ut och ta emot gods med fartyg. Ur klimatsynvinkel har godstransport via sjöfart en stor fördel eftersom det är så energieffektivt.
LÄS MER:Industripolitiskt självmål att stänga slussarna i Trollhättan
LÄS MER:Så kan Trafikverkets beslut sänka framtida industriprojekt
Att upprätthålla Vänerns koppling till havet är närmast en historisk uppgift, en investering vi gör idag som kommande generationer kan använda. Detta kan dessutom ske till en rimlig kostnad. Tre miljarder för nya slussar i Trollhättan är mycket pengar, men det ska sättas i proportion till andra tunga trafikinvesteringar. Västlänken kommer att kosta cirka 36,5 miljarder kronor (i skrivande stund).
Processen med att planera nya slussar i Lilla Edet och Vänersborg har gått smidigt. Men den lokala opinionen mot de olika slussalternativen i Trollhättan har varit stark och därför har det tagits ett omtag i frågan. År 2030 kommer de nuvarande slussarna från 1916 att vara uttjänta, det är inte långt tills dess. Därför brådskar det att komma till beslut. Viktigast av allt är nog att bygget inte drabbas av de förseningar och fördyringar som har drabbat stora projekt som tunneln under Hallandsåsen och Västlänken.
LÄS MER:Kanalen i Trollhättan kan breddas – med flera meter
LÄS MER:Redaren: ”Katastrof för många orter med slusstopp”
LÄS MER:”Utan ny slussled behövs inga hamnar i älven och Vänern”
LÄS MER:Bygget av nya slussar kan bli hårt slag för besöksnäringen
LÄS MER:Slussbygge i befintlig led drabbar företag och redare
