I helgen stänger Tyskland ner sina tre återstående kärnkraftverk, något som kommer att leda till både högre utsläpp och ett bakslag för Europas ambitioner att fasa ut fossila bränslen (15/4).
Landets ambitiösa energiomställning kallas för ”die Energiewende”. Målet, som först introducerades av dåvarande förbundskansler Angela Merkel, är att på sikt bli kvitt fossila bränslen och i stället satsa på förnybara energikällor. Ett led i det har alltid varit att fasa ut kärnkraften, men få kunde ana att det skulle ske så snabbt. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima år 2011 tidigarelades avvecklingstiden för kärnkraften från 2036 – till 2022.
Nu riskerar de högt ställda målen om ett förnybart och grönt energisystem att i praktiken innebära mer kol, mer skadliga utsläpp och ett mindre stabilt energisystem. Under en lång tid har akademiker och näringslivet i landet varnat för riskerna med den förtida avvecklingen. De befarar att bristen på en stabil baskraft, som till skillnad från förnybara källor inte är väderberoende, kan leda till tillfälliga effektbrister som slår undan benen för industrin.
Sedan Rysslands krig har opinionen däremot svängt åt ett betydligt mer positivt håll
När Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina ställdes tyskarnas relativt stora import av Putins fossilgas på sin spets. Till slut beslutade förbundskansler Olaf Scholz (S) – i strid med uppfattningen av koalitionspartnern De Gröna – att de sista kärnkraftsreaktorerna bara skulle få förlängt i ytterligare fem månader. Medan kolkraftverkens slutdatum inte har ändrats och ska kvarstå i drift fram till 2038.
För utomstående ögon kan det tyckas obegripligt att fortsätta bränna kol, som leder till betydligt högre utsläpp än det fossilfria alternativet. Särskilt när Tysklands energimix är långt ifrån grön. Nästan hälften av elproduktionen består av olja, kol och fossilgas. Efter att de ryska gasimporterna minskat sedan krigets utbrott, har en del kunnat ersättas av gasimport från Norge. Men för att ersätta det stora bortfallet av rysk gas har tyskarna även varit tvungna att öka produktionen från kolkraftverk med nästan åtta procent.
För att begripa den utbredda skepticismen mot kärnkraft måste man till en början förstå att kärnkraftsmotståndet under flera decennier har varit djupt rotat i den allmänna tyska opinionen. Sedan Rysslands krig har opinionen däremot svängt åt ett betydligt mer positivt håll. Likt skiftet som har hänt i stora delar av Europa – och inte minst i Sverige. Nyligen visade SOM-institutets mätning att svenskarna aldrig har varit så positivt inställda till kärnkraft sedan mätserien inleddes 1986 (4/4). Men i Tyskland har skiftet i opinion skett för sent för att på allvar lägga om ”die Energiewende” ytterligare en gång.
Landets förtida avveckling av kärnkraft kommer av allt att döma kosta mer än vad det smakar, både för Europa och i den större kampen mot klimatförändringarna.
