Under nästan ett sekel har Sverige mer än något annat land vinnlagt sig om att vara modernt och framåtskridande. Utan sentimentalitet har man kastat tidigare generationers erfarenheter och sanningar över bord. Nytt och fräscht är den ideologi vilken letat sig in i varje hörn av samhällsbygget. Inte minst i skolans värld där sådant som traditionell undervisning och tryckta läromedel förkastats till förmån för problembaserat och entreprenöriellt lärande och allomfattande digitalisering. Något som drabbat kunskapsmålen hårt. Först nu verkar det börja sjunka in hos ansvariga politiker hur långt ner i diket vi de facto har hamnat.
– Sverige vill vara världens modernaste land vilket också gör att nya idéer och strömningar snabbt får fäste. Digitaliseringen av skolan har därför gått väldigt fort och när datorerna först introducerades i klassrummen hade vi inte den kunskap vi har idag om hur skärmarna påverkar inlärningen, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Det är hon som nu drar i handbromsen en gång för alla. 2017 fattades beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolan. Den strategin gällde till och med 2022. För en tid sedan lämnade Skolverket ett förslag om en ny digitaliseringsstrategi för åren 2023-2027. Det är denna Edholm inte är nöjd med. Framförallt menar hon att det biologiska perspektivet saknas. I Sverige verkar några av världens skickligaste kognitionsforskare och när man nu vet att det finns en skillnad mellan att skriva för hand och läsa tryckta böcker och tillskansa sig kunskap genom skärmar är det enligt statsrådet viktigt att även dessa får säga sitt. Därför ska den uppdaterade strategin skickas på remiss till personer som är experter på hjärnans inlärningsprocess.
– Jag fick själv en tankeställare när min son började plugga på universitetet för ett antal år sedan och han på sin första föreläsning fick rådet att anteckna för hand eftersom kunskapen fastnar bättre då. Varför hade den informationen inte getts eleverna tidigare? Det finns ju vetenskapliga belägg för att handens rörelse förstärker minnet, säger Edholm.
Att regeringen tar ett omtag i digitaliseringen av skolan är välkommet. Under alltför lång tid har skärmarna setts som det som ska lösa allt från inlärningssvårigheter till lärarbrist. I realiteten har det blivit tvärt om. Resultaten har sjunkit och barn i behov av särskilt stöd har fått ännu svårare att klara målen. För föräldrar har det blivit nästan omöjligt att hjälpa sina barn med skolarbetet när det inte finns någon lärobok tydliggör vad det är barnen förväntas kunna.
Helt orimligt att lärare ska lägga sin arbetstid på att vara läromedelsproducenter
Förhoppningsvis kommer de nya remissinstanserna kunna reda ut hur de digitala verktygen bör användas för att vara en tillgång för eleverna i den svenska skolan istället för ett hinder. Något som de ansvariga i skolan helt uppenbart inte förmått göra på egen hand.
– Det är klart att det finns fördelar med digitala läromedel. Men man ska inte underskatta läroboken som det som ramar in ämnet och säkerställer att kursplanen följs. Det är också helt orimligt att lärare ska lägga sin arbetstid på att vara läromedelsproducenter för att det inte finns böcker, menar Lotta Edholm.
För alla de lärare runt om i landet kämpar i motvind för att lära barn läsa böcker att skriva för hand kommer regeringens besked som en tydlig bekräftelse på att de gör rätt.
De ska stå på sig, säger skolministern.
Äntligen.
