Sweden's Energy Minister Khashayar Farmanbar, left, speaks with Poland's Environment Minister Anna Moskwa during a meeting of EU energy ministers in Brussels on Friday, Sept. 30, 2022. European Union energy ministers were set Friday to adopt a package of measures including a windfall levy on profits by fossil fuel companies, but a deal on capping gas prices remained off the table. (AP Photo/Virginia Mayo)  VLM122
Dåvarande energiministern Khashayar Farmanbar samtalar med Polens miljöminister Anna Moskwa i september 2022. Bild: Virginia Mayo

Pontus Almquist: Därför måste frågan om intäktstaket utredas

Den förra regeringen har också ett ansvar för att det blev fel när Sverige skulle införa EU-beslutet om intäktstak för elproducenter.

ANNONS

Under måndagen (20/2) rapporterade DN att den bristfälliga svenska hanteringen av elstödet kan ha kostat oss uppemot 10 miljarder. För den som inte är nitiskt insatt i förvaltningspolitik, juridik och EU är förhållandena inte helt lätta att förstå sig på. Detta tycks också vara grunden till att de förlorade skattepengarna. Bakgrunden är i huvudsak följande:

Till följd av energikrisen och de tillhörande skyhöga elpriserna har europeiska elproducenter gått med kraftiga övervinster gentemot vad som är normalt. I slutet av september enades EU därför om ett intäktstak som gör elproducenterna skyldiga att betala tillbaka en del av pengarna till konsumenterna. Detta beslutades med enhällighet bland EU-länderna och för svenskt vidkommande av den dåvarande övergångsregeringen med energiminister Khashayar Farmanbar (S) i spetsen.

ANNONS

Beslutet, som tog sig uttryck i form av en EU-förordning, har direkt effekt. Med andra ord ska beslutet egentligen inte behöva implementeras eller kompletteras genom svenskt lagstiftningsarbete. Istället ska förordningen bli direkt tillämplig. Redan tidigt i processen uppmärksammade dock regeringen att utgiftstaket enligt svensk rättsordningen ska förstås som en skatt. Och skatter måste enligt svensk grundlag klubbas i riksdagen och beredas såsom lag enligt konstens alla regler. En bedömning som det juridiska expertorganet Lagrådet också kom att dela.

Omständigheterna är alltjämt oklara

Att beslutet i Sverige måste beredas innebär att det drar ut på tiden, och för att Sverige inte har tillämpat beslutet sedan det fattades riskerar vi nu att åka på böter för att inte ha följt våra åtaganden enligt EU-rätten. Att förordningen på detta sätt inte varit anpassat efter den svenska rättsordningen är något som regeringen borde ha förstått redan då beslutet klubbades. Eftersom beslutet krävde enhällighet hade Sverige kunnat påverka utformningen av förordningen så att den hade kunnat få direkt genomslag även här. Det gjordes emellertid inte och det kan knappast påstås ligga den nuvarande regeringen till last eftersom beslutet fattades av övergångsregeringen.

Därmed inte sagt att den nuvarande regeringen hade hanterat saken på ett bättre sätt eller att felet ens med nödvändighet har begåtts på politisk nivå. Omständigheterna är alltjämt oklara, men oavsett verkar svenska staten ha misslyckats med att tillvarata svenska intressen på ett optimalt sätt nere i Bryssel, till synes på grund av bristande kompetens. Signalen var initialt att taket skulle vara på plats redan i november, så det tycks uppenbart att läget har bedömts felaktigt.

ANNONS

Saken måste utredas för att misstag av den här typen inte ska ske igen. Konstitutionsutskottet vore en lämplig instans för en sådan utredning, men det kräver i så fall att uppgiften tas på allvar och inte förvandlas till ett vapen för partipolitisk pajkastning. Misstaget kan mycket väl visas grunda sig i bristande kompetens på regeringskansliet snarare än slarv på ministernivå. Det måste i så fall tas på allvar och åtgärdas istället för att bli ett politiskt blame-game.

ANNONS