Efter Aleksej Navalnyjs död uttryckte den ryske oppositionspolitikern Chodorkovskij att ”Ryssland är ett land med bra människor. Det är en stor olycka att de nu har blivit gisslan hos en bandit. Information biter inte mot propaganda. Det enda som hjälper är ett bra skolsystem där barnen tidigt lär sig kritiskt tänkande.”
Den 15-17 mars hålls presidentval i Ryssland, men liksom i alla totalitära stater är resultatet känt i förväg och Vladimir Putin kommer fortsätta styra landet. Liksom Chodorkovskij, har Putin insett skolsystemets centrala roll för regimens framtid. Dock är ett skolsystem likt det Chodorkovskij efterlyser är Putins värsta mardröm.
Alltsedan Rysslands invasion av Ukraina har Putin i allt högre grad vridit skolsystemet till att motsvara sin egen världsbild. En där Ryssland för den goda kampen mot det moraliskt korrupta väst, mot nazismen, mot kärnfamiljens förfall. Sedan 2023 ska alla skolor följa en skolplan som uppmuntrar till patriotism och innehåller praktiska inslag som hantering av automatvapen. En ny historiebok har introducerats för att sprida faktavidriga beskrivningar av ockupationen av Ukraina.
I viss grad innebär alla utbildningssystem en överföring av samhällsnormer och värderingar. I USA svär skolbarn trohet till flaggan, i Sverige gör de grupparbeten om jämställdhet. Men de auktoritära systemen särskiljer sig genom att genomgående predika en specifik politisk ideologi, träna bort viljan att ifrågasätta och bygger till stor del på rädsla för ett yttre hot.
Att som Putin rikta in sig på nationens unga sinnen är givetvis inget nytt. Snarare är det en beprövad taktik som hämtat direkt från den auktoritära regelboken. Efter Hitlers maktövertagande förvandlades de tyska skolorna till indoktrineringsmaskiner för den nationalsocialistiska ideologin. Judiska elever förbjöds delta, liksom judiska lärare. 1937 var 97 procent av alla lärare medlemmar i det nationalsocialistiska lärarfacket. Samtliga ämnen genomsyrades av raslära, till exempel som i följande räkneuppgift i matematik: ”Judarna är utlänningar [aliens]- 1933 fanns 66,060,000 invånare i det Tyska Riket, utav vilka 499,682 var judar. Hur stor procent utlänningar motsvarar det?”.
I ett demokratiskt samhälle med fri åsiktsbildning är det svårt att föreställa sig hur en sådan skola påverkar det dagliga livet. Genom barnen får regimen tillgång till privatlivets inre sfär, som familjens middagsbord. En plats som annars är svår att kontrollera. Ett otäckt exempel är när en ung flicka i den uppmärksammade lettiska romanen ”Modersmjölken” ställs inför att vara en god sovjetisk medborgare och ange sin mamma, eller ljuga för rektorn. Samma inre kamp mellan kärlek till föräldrarna och den inpräntade lojaliteten gentemot systemet beskriver Lea Ypi i sin uppväxtskildring ”Fri” från diktaturens Albanien.
Barn har öppna sinnen och suger åt sig som svampar. Vem kan inte fortfarande rabbla någon regel man lärde sig i skolan? Barn har också otroligt rättspatos och vill verkligen göra det som är rätt. Därför är rapporterna om hur rysk skola nu genomgår en radikalisering så otäcka.
Givet utvecklingen finns alla skäl att upprätthålla en hög beredskap gentemot Ryssland, inte bara på kort sikt, utan inom en överskådlig framtid. Även den dag Putin är borta kommer hans förakt för demokrati och idéer om rysk överhöghet att prägla många av de barn som i skolan lär sig skjuta med automatvapen och avsky väst.
Karin H Zelano är doktor i statsvetenskap och sitter i redaktionen för Liberal Debatt
