Ungerska flaggor hänger utanför myndighetsbyggnader i en ukrainsk region. Ungerska pass delas ut till den ungerska minoriteten. Ungerns regering talar om förtryck av ungrare i Ukraina, i samspel med ukrainaungerska politiker.
Sådant ger igenkänning. Men det finns både likheter och skillnader mellan det som länge pågått i Ukrainas västligaste landsände och utvecklingen längst österut.
Transkarpatien, eller Zakarpatska län som det kallas i Ukraina, har gräns mot Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien. Den ungerska minoriteten på 150 000 personer utgjorde tolv procent av befolkningen i regionen enligt senaste folkräkningen 2001.
I Ungern har denna folkgrupp alltid haft hög prioritet. Ungerska politiker har rest i skytteltrafik till Transkarpatien, etablerat relationer med ungerska organisationer där och slussat en hel del pengar till olika projekt i regionen.
En kontroversiell fråga är utdelningen av ungerskt medborgarskap. Denna politik från Budapest är inte bara riktad mot ukrainaungrare utan även mot ungerska minoriteter i framför allt Rumänien och Slovakien.
I Ukraina är dubbelt medborgarskap en juridisk gråzon. Den som frivilligt skaffar sig ett annat lands pass måste inte upplysa ukrainska myndigheter om det och personens ukrainska medborgarskap upphör inte automatiskt. Hon eller han kan dock förlora det på grund av det andra medborgarskapet, dock först efter beslut av en kommission efter en särskild procedur, något som händer mycket sällan.
Många ukrainare med band till andra länder har skaffat sig deras pass för att ha flera möjligheter, inte minst kunna resa i EU redan före visumfriheten 2017. Ukraina har sett mellan fingrarna på det.
De ungerska flaggorna vid myndighetsbyggnader i Transkarpatien har hängt där, vid sidan av de ukrainska, som en vänskapsgest från det officiella Ukraina, och tagits ner när relationerna försämrats.
Och konstigt vore annars. Budapest ställde sig redan 2017 i vägen för Ukrainas närmande till Nato, med argumentet att etniska ungrare i Ukraina diskrimineras. Ungern kräver bland annat rätt till skolundervisning på minoritetsspråket. Detta trots att ungerska, i kraft av att vara ett EU-språk, fått en starkare ställning i Ukrainas skolsystem än exempelvis ryska.
Regeringsföreträdare från Ungern har i de ukrainska lokalvalen 2020 kampanjat för det ukrainskungerska partiet KMKSZ som har nära band till Ungerns regimparti Fidesz.
Premiärminister Viktor Orbán hävdade nyligen – felaktigt – att Ungern är det enda EU-land vars medborgare mobiliseras till och dör i kriget i Ukraina. Han använde det som ett av argumenten för att välja en egen, mer Moskvavänlig, fred-till-varje-pris-linje.
Nato-Ukrainakommissionen hade sitt första möte sedan 2017 den 3-4 april i år, trots Ungerska protester. Det är ett gott tecken, men västländerna behöver agera än mer bestämt.
Transkarpatien 2023 är inte i närheten av Donbas 2014. Det ungerska inslaget är för litet i regionen och Budapest har inga av de verktyg som Moskva hade. Men Orbáns regim underblåser konflikt där han också samspelar med rysk propaganda som hävdar förtryck av ukrainaungrare.
Andra västpolitiker bör öppet markera mot detta och förklara för Orbán att man håller ögonen på vad han sysslar med i Ukraina.
