För att klara den gröna omställningen i det svenska jordbruket skulle det behövas åtgärder för 20 miljarder kronor per år. Det menar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i en ny rapport. Summorna som LRF och Lantmännen har kommit fram till när de har sammanställt de totala kostnaderna är svindlande. Idag lägger staten ned cirka fyra miljarder kronor per år på gröna investeringar och åtgärder i jordbruket. LRF menar att den låga nivån inte handlar om bristande förståelse för hur naturen fungerar eller brist på insikter om vilka åtgärder som behövs, utan otillräcklig finansiering av miljö- och klimatåtgärder.
Takten för klimatomställningen måste öka, men för att det ska vara möjligt måste näringslivet inklusive jordbrukssektorn ges goda förutsättningar att ställa om, förutsättningar som inte sällan saknas idag.
Just lantbruket är avgörande för att klara omställningen, då ingen annan del av näringslivet hänger så nära samman med så många miljömål som jordbrukssektorn. Omvärldshändelser som kriget i Ukraina och andra faktorer som påverkar jordbruket har pressat branschen hårt. Därtill finns det utmaningar såsom livsmedelsförsörjning att beakta vid utvecklingen av styrmedel. Men att det behöver komma mer effektiva styrmedelspaket på plats, som ser till helheten för att bana väg mot ett långsiktigt hållbart jordbruk vilket bidrar till att både klimatmål och andra relevanta mål kan nås, är tydligt.
Även om LRF och Lantmännen är intresseorganisationer så påpekar de något uppenbart: ska jordbrukssektorn kunna ställa om måste också de finansiella förutsättningarna finnas där. Exempel på investeringar man menar behövs är ökad biogasproduktion, teknik för precisionsgödsling, restaurering av igenväxta naturbetesmarker och anläggning av bevattningsdammar. Klimatanpassningsåtgärder för att bättre klara av att hantera situationer med för mycket och för lite vatten är den enskilt största investeringsposten.
Varken jordbruket eller den gröna omställningen är något ett särintresse
Varje parti som påstår sig värna om såväl miljömålen som mål om självförsörjning bör noggrant läsa rapporten och ta med sig att den gröna omställningen måste intensifieras inte bara i städer eller uppe i norr utan även på landsbygden. Regeringen, som vilar på ett avtal som knappt nämner landsbygdens roll i klimatomställningen, bör läsa rapporten extra noggrant.
Varken jordbruket eller den gröna omställningen är något ett särintresse. Att från statligt håll hjälpa till med den gröna omställningen kan vara av yttersta vikt. Inte bara för att underlätta för lantbrukarna utan också för att inte lägga alltför stor börda på hushållen. Kostnaderna kommer till viss del kunna täckas via politiska ersättningar men på lång sikt menar LRF att livsmedelspriserna kommer behöva bära huvuddelen av den gröna omställningens kostnader. Att både komma med höga uträkningar och konstatera att livsmedelspriserna kommer behöva öka är knappast populärt när staten redan trilskas med lågkonjunktur och hushållen kämpar med ökade omkostnader.
Det är inte lätt och det kommer inte vara billigt att ställa om varken för företag eller för den enskilde. Stort fokus har legat på den gröna omställningen i storstäderna, nu är det landsbygdens tur.
