Diana, 21, Lina, 14, och Viktor, 16, är bara några av de tiotusentals svenskar som drabbats av sepsis, i vardagligt tal kallat för blodförgiftning. Omkring 8 000 personer dör varje år till följd av infektionen, som kan vara extremt aggressiv. Diana, Lina och Viktor gick alla från frisk till allvarligt sjuk på några timmar.
Vanliga symptom är illamående, huvudvärk, feber och svårigheter att få i sig vätska. Infektionen är lätt att avfärda som exempelvis influensa, vilket Diana råkade ut för på vårdcentralen. Att det kan bli så tyder på att det finns för lite kunskap om sepsis, delvis för att diagnosen ibland inte registreras eftersom vården fokuserar på infektionen som orsakade sepsisen.
LÄS MER:Fick akut sepsis – Diana, 22, förlorade både armar och ben
LÄS MER:Forskare varnar: Sepsis lika dödligt som hjärtinfarkt
Infektioner av så kallade grupp A-streptokocker (GAS) är vanliga, och orsakar oftast sådant som halsfluss, scharlakansfeber, rosfeber eller svinkoppor. Men i vissa fall kan bakterierna vara invasiva, så kallade iGAS, med sepsis som följd. Ännu saknas vaccin, vilket delvis kan förklara varför antalet fall med iGAS ökat kraftigt på sistone. Under 2023 rapporterades 1 327 fall, jämfört med snittet på 625 för de föregående nio åren. Flest fall per 100 000 invånare noterades i Östergötland, Stockholm, Jämtland och på Gotland.
I mitten av januari gick Folkhälsomyndigheten (FHM) ut med en varning till vården om att vara särskilt uppmärksam. Myndigheten befarar ett ökat antal fall under första delen av 2024. I Norrland syns en kraftig ökning sedan årsskiftet, medan södra Sverige har flackare kurvor.
För närvarande är ett nytt standardiserat vårdförlopp på väg att införas vid landets sjukhus för att tidigare upptäcka sepsis. Något som oftast sker vid akutmottagningar. Initiativet är bra. Men även en tredjedel av patienterna inom intensivvårdsavdelning (IVA) utvecklar sepsis, enligt Inger Persson, docent i statistik vid Uppsala universitet.
Persson prisades i höstas för sitt nya AI-baserade system Navoy som bedömer risken för sepsis hos IVA-patienter. Systemet övervakar 20 parametrar i realtid för att varje kvart uppdatera om sepsis kan tillstöta de närmaste tre timmarna. Personalen får också en förklaring om hur säker bedömningen är, så att de kan ta bättre självständiga beslut. Det här är viktigt.
LÄS MER:Dramatisk ökning av sepsis
LÄS MER:Patient dog på Näl – läkare kontrollerade inte tillräckligt
LÄS MER:Patient dog på Uddevalla sjukhus – fick vård för sent
Vården besitter stor kunskap om enskilda patienter. Personalen gör hela tiden observationer, men de överförs på papper eller muntligt. Det ger ingen helhetsbild av risken för försämring. Navoy frigör befintlig kunskap för en mer dynamisk vård.
Tyvärr sätter regionerna krokben för sig själva. Navoy måste skräddarsys för varje sjukhus utifrån regionens journalsystem. Förra året användes nio olika journalsystem i landet, men i år ska de flesta regioner gå över till ett och samma. Införandet har dock försenats i nio regioner, och lär dröja till slutet av året. Sen kan Navoy sättas i bruk. Det brådskar. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har räknat ut att upptäckt av sepsis tre timmar tidigare kan rädda ett liv om dagen.
Vårdsystemet är hårt ansträngt. Stora varsel väntar, kostnaderna ökar liksom antalet fall av sepsis. I ett sådant läge måste livräddande behandlingar som spar pengar och arbetstid prioriteras.
