Solidaritet. Det är dags att fler svenskar visar solidaritet för landets judar.
Solidaritet. Det är dags att fler svenskar visar solidaritet för landets judar. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Johanna Schreiber: Kampen mot antisemitismen måste ske på individnivå

Antisemitism går varken att lagstifta eller finansiera bort. Nu måste enskilda individer göra aktiva val för att stoppa judehatet.

ANNONS

Ett par veckor in i kriget mellan Israel och Hamas delade illustratören Frida Malmgren en stiliserad version av sitt konstverk ”Davidsstjärna i midsommarskrud” på Instagram.

Några månader senare bar regissören Lukas Moodyson en davidsstjärna och en identitetsbricka med texten ”Bring them home now” kring halsen när han tog emot pris på Guldbaggegalan.

Malmgren och Moodysson översköljdes av tacksamhet från svenska judar. Många var förvånade över att kulturskapare utan judisk härkomst visade sin solidaritet öppet. Det säger en del om situationen de befinner sig i.

Det senaste året har det blivit tydligt att antisemitismen i Sverige vare sig går att finansiera eller lagstifta bort. Trots ambitiösa insatser från regeringen fortsätter tiotusentals demonstranter sprida våldsbejakande budskap och skandera antisemitiska slagord. Hatet mot judar och Israel som judisk stat förpestar sociala medier. Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar vägrar bemöta Sydsvenskans granskning av antisemitismen som sprids av högt uppsatta partiföreträdare.

ANNONS

Det svenskjudiska kulturarvet syns i det offentliga rummet i ett tiotal städer i södra och mellersta Sverige. Ruinen på Marstrand som en gång var Sveriges första synagoga. De judiska begravningsplatserna i Kalmar och Karlskrona. Och Karlstad vars synagoga var världsunik eftersom den var en av få som var helt byggd i trä.

Sverige har varit ett hemland för judar i 250 år. Den judiska minoritetens närvaro i Sverige är så självklar att skolor borde hänga upp skyltar där det står “Glad channuka” bredvid skylten där det står ”God jul”. Bagerier borde kalla avlånga, flätade bröd med vallmofrön för challah, inte ”barkis” eller ”snoddas”. Nätbutiker som säljer partytillbehör inför St Patricks day och Mardi gras borde också sälja chanukkapynt.

Det är exempel på små insatser som varken kräver särskilt mycket tid eller ekonomiska investeringar, men som gör stor skillnad. Inte bara för att enskilda individer ska känna sig inkluderade, utan också för att påminna gemene man om att Sverige är ett land där människor med olika tro, kultur och traditioner har levt sida vid sida i hundratals år.

I dag bor ungefär 20 000 personer med judisk anknytning i Sverige. Varje år minskar antalet med ungefär fem procent. Om utvecklingen fortsätter kommer landet vara helt avfolkat på judar inom 20 år. Den som vill kunna se sig själv i spegeln måste alltså fråga sig: Vill jag att det fortfarande ska bo judar i Sverige, och vad kan jag som enskild individ göra för att det ska fortsätta vara så?

ANNONS
ANNONS