De redan skyhöga elpriserna förutspås nå nya rekordnivåer i vinter och har därför kommit att ta en central roll i årets valrörelse. Moderaterna föreslog häromveckan ett pristak på el. Staten ska enligt förslaget stå för 75 procent av alla kostnader som övergår en krona per kilowattimme, något som beräknas kosta 15 miljarder. I veckan höjde Socialdemokraterna insatserna och föreslog ett “högkostnadsskydd” innebärande att affärsverket Svenska Kraftnät ska betala tillbaka så kallade flaskhalsintäkter till både företag och privatpersoner. Prislappen beräknas kunna uppgå till 60 miljarder.
60 miljarder motsvarar ungefär kostnaden för att finansiera Polismyndigheten under två år. Det är illavarslande att den här typen av finansieringsvilja endast uppkommer när det handlar om kostnader som omedelbart berör väljarnas plånböcker inför ett nära förestående riksdagsval.
Flera av de förslag som presenterats har beskrivits i termer av att det skulle handla om tillfälliga stöd, men krisen för energiförsörjningen är inte nödvändigtvis tillfällig, och att rulla tillbaka stöd av den här omfattningen när de väl kommit på plats skulle vara impopulärt. Risken är överhängande att de kostnadsdrivande stöden skulle bli permanenta. Vad gäller Socialdemokraterna är tanken också att återbetalningarna skulle ske återkommande även på lång sikt, något som i sin tur riskerar att urholka finansieringen av Svenska Kraftnäts elnätsutbyggnad.
Under torsdagen mötte förslagen också kritik från tunga ekonomer (SvD 18/8). Lars Calmfors och John Hassler pekar på att förslaget innebär att penningpolitiken och finanspolitiken drar åt olika håll. Medan Riksbanken drar åt svångremmen med räntehöjningar är politikernas avsikt att bränna pengar i andra änden. Energiförbrukningen lär dessutom inte minska om elpriset hålls nere vilket ökar risken för allvarlig effektbrist.
Hur mycket än regeringen vill få det till annat är den prekära situationen för elförsörjningen till stor del en konsekvens av politiska beslut och inte bara Putins fel. Företaget Energiforsk beräknade i vintras (3/2) att elpriset hade kunnat vara 30-50 procent lägre i södra Sverige om Ringhalsreaktorerna inte hade stängts ned.
Istället för att förvärra inflationen och effektbristen genom att bränna pengar på skenbart tillfälliga lösningar borde politikerna investera i lösningar som säkrar elförsörjningen på lång sikt. Frånvaron av långsiktighet i energipolitiken är skälet till dagens höga elpriser. Finner politikerna inte lösningar på det problemet kommer vinterns elräkningar bli en fis i rymden jämfört med framtida.
