Sju av tio anställda inom förskolan är så ljudtrötta att de inte orkar med sina egna barns prat eller klarar av att lyssna på radio när de kommer hem efter jobbet. 40 procent ”känner obehag eller smärta vid vanliga ljud i vardagen” och nästan hälften har svårt att uppfatta tal. Det visade en avhandling av Sofie Fredriksson, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg 2018. Sedan lång tid tillbaka tillhör förskolepersonalen även de yrkeskategorier som enligt Försäkringskassan där flest är sjukskrivna. Bland de vanligaste orsakerna till frånvaron finns stress och utbrändhet. Numera arbetar dessutom en stor del av förskollärarna och barnskötarna runt om i landet med särskilt utprovade hörselskydd för att orka vistas i den stökiga miljön.
Stor oro bland personal
Väldigt lite tyder på att något är på väg att förändras. Tvärtom. Inte minst till följd av de besparingar som kommunerna tvingats göra. I en aktuell enkät som fackförbundet Kommunal gjort bland sina arbetsplatsombud - varav en majoritet av de svarande arbetar inom den kommunala förskolan - uppger varannan att det gjorts eller planeras neddragningar på deras arbetsplats vilket resulterar i minskad personaltäthet, större barngrupper och att vikarier inte tas in vid sjukdom. Oron är stor, inte minst för hur detta drabbar barnen som varken får den omsorg eller pedagogiska verksamhet som förskolan enligt läroplanen ska erbjuda.
Givet hur länge krisen inom förskolan pågått finns det skäl att reflektera över om det de facto handlar om ett permanent tillstånd. Vi har i dag en förskola som är öppen för alla barn. Oavsett om föräldrarna är hemma med nyfött syskon, är arbetslösa, sjukskrivna eller jobbar, har barn rätt att vara på förskolan ett antal timmar i veckan.
Tanken är god, alla barn ska tidigt ges tillgång till den pedagogik och stimulans välutbildade förskollärare tillhandahåller. Att utbildningsresan påbörjas redan under barnets första levnadsår har uppfattats så viktigt att flera partier föreslagit obligatorisk förskola. En uppfattning som delas av många förskollärare vilka trycker hårt på att studier visar att barn som gått i förskola presterar bättre i grundskolan. Framförallt finns det fördelar för barn som inte har svenska som modersmål. Värt att komma ihåg är dock att mycket av denna forskning huvudsakligen gäller barn som gått på förskolan innan “alla ska med” slog igenom på allvar och barngrupperna växte markant.
Barngrupperna är för stora
Enligt Skolverkets riktmärke bör de yngsta barnen gå i grupper på mellan sex till tolv barn. Barn över 3 bör gå i grupper med nio till femton barn. 2023 var mer än hälften av alla barngrupper större än så. Dessutom byggs många nya förskolor med integrerade avdelningar och matsal snarare än små avskilda enheter vilket i praktiken ökar både antalet nya ansikten, stress och ljudnivå.
Med tanke på hur allvarlig situationen är finns det alla skäl att överväga att återigen låta förskolan bli en plats huvudsakligen för barn vars föräldrar arbetar. Det skulle på många sätt vara en impopulär reform, men alternativet är att vi fortsätter som nu, och med det riskerar både personalens och barnens fysiska och psykiska hälsa. Vill Sverige verkligen ha fler utbrända, hörselskadade pedagoger och otrygga traumatiserade förskolebarn?
