Tro det eller ej, men Liberalerna ligger sämre till i opinionsundersökningarna än vad partiet förmådde nå upp till under förra ledaren Nyamko Sabunis sista månader före partiledarskiftet våren 2022. Nuvarande notering ligger på under 3 procent av väljarstödet.
När Johan Pehrsson trädde till fick partiets aktiva och sympatisörer en välbehövlig energiinjektion. Plötsligt hade man en ledare som syntes, hördes och med förmåga att svara rappt och koncist på frågor. Valresultatet därefter på 4,61 procent och 16 vunna riksdagsmandat kunde nästan sess som en seger för de luttrade Liberalerna som med ett nödrop kravlat sig över till den andra sidan av riksdagens 4-procentsgräns. L belönades också med fem ministerposter i den M-ledda, SD-stödda, regeringen så småningom trädde till och man kunde uppfylla vallöftet att ingå i en borgerlig regering.
Men beslutet att sitta i en regering som hämtar sitt stöd från SD har suttit långt inne och splittrar partiet. Att Johan Pehrsson därför under morgonen för helgens landsmöte i Linköping gick ut och slog fast att han och hans parti inte avser att sitta i samma regering som SD kan inte ändra på det.
Liberalernas hjärtefrågor ligger i tiden
Utfästelsen är dessutom till intet förpliktigande. SD åtnjuter som stödparti stora opinionsmässiga fördelar med det arrangemang som går under beteckningen Tidöavtalet. Partiet stiger i opinionen och är nu större än alla tre regeringspartier tillsammans. Ju längre tid det tar för regeringen att åtgärda inflation, stigande energipriser, brottslighet och sjunkande krona minskar förtroendet för regeringspartierna samtidigt som SD slipper ta ansvar. Johan Pehrsson och Jimmie Åkesson är förmodligen därför överens kring tanken att inte sitta tillsammans i någon regering.
Därtill kommer det faktum att små partier som regerar med stora brukar förlora stort i opinionen. Regeringskollegan KD har nyss noterat sina sämsta opinionssiffror någonsin och ett sargat MP slickar fortfarande såren efter att ha agerat stödtrupp åt bulldozerpartiet Socialdemokraterna.
Liberalernas hjärtefrågor ligger i tiden – Natomedlemskapet, euron och skolan.
Ändå uteblir en ökning i opinionsmätningarna.
Att partiet tvingas att genomföra stora delar av SD:s illiberala program är en del av förklaringen.
