För eleven Molly har skoldagarna på Tärnan varit ett helvete. Hon har blivit slagen, knuffad, fått sparkar och fått höra en mängd glåpord. Mollys mamma berättar för TTELA att Molly har fått panikångest och ska nu byta skola.
Förra året gjordes över tusen anmälningar om elever som utsatts för kränkningar i Vänersborgs grundskolor. Rektorerna som TTELA intervjuar menar att kränkande språkbruk har blivit ett utbrett problem. Maria Dunbrant och Henrik Månsby, ordförande i Sveriges Lärare i Vänersborg, menar att det är mer resurser och lärare som behövs. Elevernas behov är mycket större än förut.
Resurser sätts också in när det behövs, menar verksamhetschef Ann Nyqvist. Kränkningar tas på största allvar. För Molly är det dock uppenbart att skolans insatser inte har hjälpt. Mollys mamma har gett upp och skolbyte har blivit enda utvägen.
Rektor Linnea Lindquist skrev i Expressen (2 juni) om problemet som lärare och skolledare har när det gäller att stävja mobbing och dåligt uppförande. Den så kallade konsekvenstrappan som tillämpas på många skolor fungerar inte när åtgärderna inte upplevs som obehagliga av de elever som uppfört sig dåligt. Samtal upplevs inte som något obehagligt, än mindre ett straff. Konsekvenstrappan riskerar att normalisera oacceptabelt beteende snarare än att motverka det, menar Lindquist.
Det som fungerar är konsekvenser som på något sätt svider. Lindquist ger ett exempel där en lärare tröttnade på att lågstadieeleverna sa ”jag ska knulla din mamma”. Läraren tog fram en bild på sin egen mamma och berättade om henne, vad hon hette och var hon bodde. ”Vill ni fortfarande knulla min mamma?” frågade läraren. Då skämdes eleverna och svarade nej på frågan.
Lindquist menar att det är rätt att eleverna ska skämmas när de har gjort något fel. En förflyttning till en lägre årskurs är ett exempel på en åtgärd som eleverna verkligen inte gillar och är en konsekvens som fungerar. Åtgärder och beslut behöver också kunna genomföras snabbare ”utan att först behöva skriva en C-uppsats. Skolans dokumentationskrav är helt absurda.”
Skolminister Lotta Edholm (L) säger till TTELA att lärare inte känner att de har befogenheter och verktyg för att ta itu med elever som inte uppför sig. Därför tillsattes en utredning av regeringen i vintras med inriktningen att ge rektor och lärare mer makt. Utredningen ska föreslå hur tillfälliga omplaceringar och avstängningar vid behov kan möjliggöras i fler fall och för längre tid. Den ska även föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i skolan. Detta är utmärkt.
Edholm pekar också på föräldraansvaret, att det är föräldrarna som ska stå för barnens uppfostran. Skolan kan fostra men inte uppfostra. Det är mycket som talar för att tillgången till telefoner och skärmar med sociala medier behöver begränsas för barn. Inte minst på grund av att barnen har svårt att klara av konflikter som sker i kommunikationen mellan elever i telefonerna som Henrik Månsby påpekar. Här har föräldrarna ett stort ansvar att utöva kontroll – inte förbud – över barnens användande.
Därför är det också bra att regeringen anser att det behöver säkerställas att elever och föräldrar är införstådda med skolans ordningsregler, genom ett förväntansdokument. Kraven på eleverna innebär också krav på föräldrarna. Om inte föräldrarna är med på förväntningarna om studiero och gott uppförande kommer skolan alltid att behöva arbeta i motvind.
LÄS MER:Lärarfacket: ”Ser ett hårdare klimat i skolan”
LÄS MER:Barnens tuffa skolvardag – 1 000 anmälningar på ett år
LÄS MER:Slagen, sparkad och förnedrad – Molly ville inte leva mer
