Nato gör Sverige tryggare. Men varför är vi tryggare och vad kräver den nya verkligheten av oss? I vardagsdiskussionen handlar Nato mest om Artikel 5. Det är punkten i Natofördraget som säger ett angrepp på ett Natoland ska ses som ett angrepp på alla. Och det är den skrivningen som många tror innebär en stor förändring.
EU-länder är skyldiga att hjälpa varandra
Så är det inte. Artikel 5 är mycket viktig men de skyldigheter som följer av den går knappast utöver dem som Sverige sedan många år haft gentemot våra europeiska grannar och som de haft gentemot Sverige. Dessa formuleras i Artikel 42.7 av det reviderade EU-fördraget, även känt som Lissabonfördraget: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga”. FN-hänvisningen syftar på rätten till individuellt och kollektivt självförsvar.
Denna EU-artikel ligger till grund för den solidaritetsförklaring som antogs av riksdagen 2009 och som har lästs upp av Sveriges utrikesministrar i varje utrikesdeklaration sedan 2010. Där sägs att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett EU-land eller ett nordiskt land utsätts för ett angrepp, och att vi förväntar oss samma agerande från våra grannar. Märk väl att solidaritetsförklaringen även sträcker sig till länder som inte är EU-medlemmar – främst Norge.
EU kopplas samman med Nato
EU-fördraget säger vidare att åtagandena i 42.7 ska vara förenliga med dem som finns i Nordatlantiska samarbetet, vilket kopplar samman EU med Nato. Därför är det också fel att tala om Sverige som alliansfritt fram till 7 mars 2024. Detta datum markerar medlemskap i Nato, inte ett slut på alliansfriheten.
Sveriges icke-medlemskap i Nato har över tid blivit mer av en anakronism än en faktisk försvarspolitisk vattendelare. För Socialdemokraterna var det en del av ett signalsystem, att hålla någon sorts avstånd till USA, som sedan länge slutat vara relevant. Sverige har alltid byggt sitt försvar utifrån en hotbild från öst och över tid blivit allt mer invävt i Natos försvarssystem på ett allt öppnare sätt. Med det sagt har Natomedlemskapet stor betydelse. Vi får rakare och enklare relationer med våra allierade, är med på lika villkor i alla beslutsorgan och deltar fullt ut i Natos försvarsplanering.
Nato är en försvarsgemenskap
Det innebär även skyldigheter som formuleras i den tredje artikeln i Natostadgan. Den säger att medlemsländerna ska ”var för sig och tillsammans genom kontinuerlig och effektiv egen beredskap och ömsesidigt bistånd, upprätthålla sin individuella och kollektiva förmåga att försvara sig mot väpnade angrepp”.
Skrivningen understryker att Nato inte ska vara en plats för friåkare utan en försvarsgemenskap där alla gör sin del. Det innebär att satsa betydande resurser för att bygga upp en stark egen försvarsförmåga. I närtid handlar vårt försvar om att tillsammans med våra allierade vinna ett pågående krig. Ukrainarna kämpar först och främst för sin frihet men i förlängningen även för att stoppa rysk expansion, förhindra att Ryssland angriper andra europeiska länder. Vårt stöd till Ukraina är därför även en investering i vår egen säkerhet.
