Riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för  penningpolitik på Riksbanken vid en pressträff på Universitetsbiblioteket i Jönköping. Erik Thedéen varnar för att räntan kan komma att höjas i framtiden.
Riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik på Riksbanken vid en pressträff på Universitetsbiblioteket i Jönköping. Erik Thedéen varnar för att räntan kan komma att höjas i framtiden. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Ola Tedin: Riksbanken avstår från räntehöjning – dyrtiderna fortsätter

Att Riksbanken den här gången avstod från att höja styrräntan innebär inte att dyrtiderna är över. På sin höjd kan det innebära början till slutet.

ANNONS

Riksbanken lät den 23 november för första gången på halvtannat år bli att höja styrräntan. Det innebär att nivån ligger kvar på 4,0 procent under de närmaste två månaderna. I januari möts bankens ledning återigen för att ta ställning till ränteläget.

Beskedet fick Stockholmsbörsen att stiga. Hårt pressade fastighetsbolag fick se sina aktier öka i värde med hela 5 till 10 procent. Baksidan av den uteblivna höjningen var att kronan sjönk något och noterades under torsdagen till 11:45 kronor mot euron.

Även många privatpersoner har anledning att glädjas över beskedet. Inflationen och allt dyrare räntor på bolån har gjort att villa- och bostadsrättsägare med rörliga bostadslån fått mindre pengar att röra sig med. Att Riksbanken inte höjer räntan ännu en gång innebär att även bankerna håller kvar vid dagens nivåer.

ANNONS

Riksbankens uppdrag är att hålla inflationen i schack och räntehöjningarna har varit vapnet. Prishöjningstakten mättes till 4,2 procent i oktober, dubbelt mot bankens mål om två procent, men långt under rekordnoteringen för ett år sedan på 9,3 procent.

Prisökningar har också en psykologisk effekt. Om många aktörer i ekonomin förväntar sig högre priser, ökar det takten. Torsdagens räntebesked kan få motsatt effekt i och med att förväntningarna på högre priser skruvas ner.

Än så länge är det alltså klokt att hålla lite extra i pengarna och inte låna i onödan

Sveriges öppna ekonomi påverkas dock mycket av vad som händer i omvärlden. Det gäller inte minst geopolitiska hot som kriget i Ukraina och på Gazaremsan och den oro detta medför, till exempel på den globala energimarknaden. Att vi står utanför eurosamarbetet ökar också inflationsrisken när kronkursen faller – euroområdet är trots allt Sveriges viktigaste handelspartner.

Den uteblivna räntehöjningen gjorde också att kronkursen föll, vilket kan tyckas paradoxalt. Lägre valutakurs innebär ju trots allt att importvaror blir dyrare och inflationen späs på. Riksbanken verkar dock göra bedömningen att inflationstrycket nu mest beror på inhemska faktorer och att dessa är på väg att mattas av.

Beskedet från Thedéen betyder ingalunda ett slut på stigande räntor. ”Vi är väldigt tydliga med att räntan kan höjas ytterligare”, sade riksbankschefen vid presskonferensen den 23 november. Än så länge är det alltså klokt att hålla lite extra i pengarna och inte låna i onödan eller allt för mycket. Ränteläget är, trots allt, fortfarande lågt jämfört med 1970- och 1980-talens inflationsår.

ANNONS

LÄS MER:Ekonomerna: Räntetoppen är nådd

LÄS MER:"Det här gör att hushållen kan planera"

LÄS MER:Hökaktig räntepaus från Riksbanken

LÄS MER:Här är bolagen som är vinnare på räntepausen

LÄS MER:Låntagarna får hoppas att Riksbanken har fel

ANNONS