Regeringen och stödpartiet SD tog häromdagen ytterligare ett kliv mot att röja undan de många hinder som satts upp kring nyetablering och återstart av kärnkraft. Förhoppningsvis innebär initiativet en väg bort ur den handlingsförlamning kring detta fossilfria och driftsäkra energislag som präglat svensk energipolitik mer eller mindre sedan den olycksaliga folkomröstningen 1980.
”Jag kommer till ett bord som är uppdukat med hinder. Att intresset från marknaden har uteblivit är inte så konstigt med tanke på de hinder som politiken satt upp”, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under den presskonferens där regeringen presenterade nästa steg i utvecklingen av ny kärnkraft.
I dag är blott sex av tio möjliga kärnreaktor i drift
Regeringen har nu satt upp ett snabbspår för att utreda förutsättningarna för ny kärnkraft, start av reaktorer som tagits ur drift och regelverket som styr branschen. Inte minst ska startavgiften för en ny reaktor drastiskt minskas från dagens 100 (!) miljoner kronor. Målet är att effektivisera och korta handläggningstiderna som det omfattande regelverket ställer upp. ”Det är viktigt att vi har ett teknikneutralt regelverk som är anpassat efter den utveckling som vi har sett på kärnsäkerhetsområdet”, påpekade miljöministern.
I dag är blott sex av tio möjliga kärnreaktor i drift. Tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Den avstängda kraftproduktionen är en inte oväsentlig orsak till den effektbrist som stundtals drabbat landet och som förra vintern ledde till aldrig tidigare skådade pristoppar på elektricitet.
Regeringen öppnar också för att ny kärnkraft ska kunna byggas på fler platser utöver dagens tre. Även dagens maxantal på tio stycken reaktorer ska höjas och regelverket för hanteringen av avfall ska ses över. När nya reaktorer byggs ökar givetvis avfallet och därmed behövs nya mellanlager och större slutförvaring.
Att man samtidigt öppnar för den nya generationen reaktorer är därför följdriktigt – och nödvändigt. Så kallade modulära reaktorer producerar i jämförelse med dagens kärnkraftverk små mängder radioaktivt avfall. Att de dessutom kan drivas med avfallet från kärnkraftverk av äldre modell är också ett stort plus eftersom detta i ett slag desarmerar hela frågan om avfallshanteringen.
Frågorna kring kärnkraftens Var och Hur kan i och med regeringens initiativ sägas vara hyfsat väl besvarade. Nu återstår svaret på frågan När.
Till skillnad mot yttre påverkansfaktorer som brist på solljus halva dygnet och envist återkommande stiltje kring landets många vindkraftverk ligger denna som väl är fullständigt inom politikens räckhåll.
