Står vi fast vid vårt stöd till Ukraina? Frågan på Europeiska rådets möte 14-15 december ställs inte så. Men det är likväl innebörden av de vägval som EU har att göra. Rådsmötet är tungt viktat mot Ukraina-ärenden. Det handlar om bistånd till Ukrainas armé, ekonomiskt stöd för att hålla igång den ukrainska statsapparaten samt beslut om Ukrainas väg till ett EU-medlemskap.
Här finns positiva tecken men även ett stort problem. På plussidan är EU-kommissionens förslag att inleda medlemsförhandlingar med Ukraina. Rekommendationen bygger på en genomgång av Ukrainas reformer under det ett och ett halvt år som gått sedan landet fick kandidatstatus. Ukraina har kommit så pass långt för att tillmötesgå kraven på rättsstat, mediefrihet och korruptionsbekämpning att EU bör ge grönt ljus för nästa steg, menar EU-kommissionen.
En annan viktig punkt på plussidan är EU:s villighet att bygga ut sin budget med 50 miljarder euro till 2027 för att kunna ge budgetstöd till Ukraina. Dessa pengar är tänkta att betala för ukrainska statsanställdas löner och finansiella andra kritiska funktioner. De skattemedel som Ukraina samlar in inom landet går helt och hållet till att täcka försvarsutgifter. Det här skulle bidra till den ukrainska statens långsiktiga stabilitet men även sända en kraftfull signal till Ryssland om att ljuset kommer att vara tänt i Ukraina oavsett vad.
Båda dessa processer stöter dock på problem. Det stavas Ungern. Viktor Orbáns auktoritära regim har på senare tid höjt insatserna i de här frågorna. Här finns ett konkret praktiskt mål. Ungern vill få loss motsvarande hundratals miljarder kronor i EU-medel som hålls inne med hänvisning till korruption och brist på demokrati. Men utpressning är inte den ungerska regeringens enda syfte. Lika viktigt är att mobilisera väljarstöd genom att hålla igång olika konflikter där Ungern, företrädd av Orbán-regimen, sägs stå emot ”Bryssels”, ”Washingtons”, ”Soros” försök att underkuva landet. Allt kanaliseras via skattebetalda kampanjer och en närmast totalt regimkontrollerad mediemiljö.
De påstådda hoten mot Ungerns frihet kommer uteslutande från demokratier och sammanslutningar – EU, Nato – som Ungern frivilligt valt att ingå i. Diktaturer som hotar och angriper fria nationer utgör aldrig hot i Orbáns doktrin. Hans regim koketterar tvärtom med sina hjärtliga relationer med Ryssland, Kina och valfri annan diktatur för dagen.
Håll pengakranen till Budapest fortsatt stängd
Viktor Orbán har nu skrivit ett brev till rådets ordförande Charles Michel. Han kräver, under hot om veto, att inga Ukrainabeslut tas på decembermötet. Först måste EU se över sin Ukrainastrategi, säger Orbán. Det är oacceptabelt. EU måste säga att man fått nog av denna Moskva-vänliga regims sabotage. Övriga EU-länder bör göra klart att de kommer att gå runt EU-systemet, och det ungerska vetohotet, genom att garantera de 50 miljarderna euro via mellanstatliga överenskommelser med Ukraina.
För förhandlingsstart med Ukraina kan Ungern inte rundas på samma sätt. Men det finns andra metoder. Håll pengakranen till Budapest fortsatt stängd och täpp gärna till den ytterligare till dess att Orbán kommer på bättre tankar.
