I företagssammanhang används ofta begreppet ESG (Environmental, social, and corporate governance) i hållbarhetsarbetet. Med ordet kan man utvärdera hur företaget jobbar med frågor som bland annat rör sociala och miljömässiga frågor. I den amerikanska debatten har däremot begreppet förflyttats från styrelserum, årsredovisningar och lärosäten för att istället bli ett republikanskt slagträ i den politiska debatten (DI 19/9).
Hur kunde en ekonomisk fackterm plötsligt bli politisk sprängstoff?
Den republikanska kritiken grundar sig i den påverkan ESG-kriterierna får för företagens chans till avkastning, vilket i sig är motsägelsefullt då hållbarhetsarbete i praktiken är ett sätt att på sikt minska affärsrisker. Snarare bör nog kritiken ses som ytterligare ett led i det värderingskrig som pågår USA.
I dragkampen mellan progressivism och konservatism räcker inte frågor om skattesatser och andra teknikaliteter till. Istället måste till synes obetydliga fenomen politiseras för att ställa grupper, identiteter och värderingar mot varandra.
Ett outtröttligt projekt där ingen sida har större chanser att vinna
Även i Sverige finns de här tendenserna.
De senaste veckorna har den stora internetsnackisen handlat om mäns relation till romarriket. Världen runt filmar kvinnor sina pojkvänner eller makar samtidigt som de frågar hur ofta de tänker på romarriket. Filmer som sedan läggs ut på sociala medier som Tiktok eller Instagram. I oväntat många fall är svaret flera gånger i veckan.
Att män på gruppnivå har ett större intresse för delar av historien, likväl som de kanske har för elpriser eller motorer, har inte tillåtits passera obemärkt i den svenska debatten.
Istället ska även det, i likhet med amerikanska företags hållbarhetsarbete, politiseras.
På Göteborgs-Postens kultursida kunde man läsa att Hitler minsann också tänkte en hel del på romarriket. Från Aftonbladets ledarredaktion kunde man få upplysningen att det manliga intresset för romarriket istället bottnar i en drömsk längtan efter det starka och välplanerade samhället med stark gemenskap. Ett resonemang som mynnade ut i paralleller till Sverigedemokraterna och högerpopulism.
I såväl det amerikanska som svenska värderingskriget finns det ingen plats för män som bara tycker romarriket är intressant, eller företag som vill undvika onödiga risker. Problemen med det är många, inte minst då den enskilde människan är större än sin grupptillhörighet. Därmed blir kampen mellan värderingarna ett outtröttligt projekt där ingen sida har större chanser att vinna, främst därför att människor faktiskt är olika, och fortsatt kommer vara det.
