Upplever du att din förmåga att fokusera har blivit sämre? Blir nyinköpta böcker liggande olästa, scrollar du rastlöst på mobilen under möten för att samtidigt kolla mejl och tar det emot att gå en promenad utan att lyssna på Spotify? Om du nickar instämmande är du långt ifrån ensam. Digital teknik, byggd på beteendedesign, påverkar vår uppmärksamhet i allt högre grad.
Johann Hari kritiserar sociala medier
Vad händer med samhällen där befolkningen får svårare att koncentrera sig och varför har det blivit så här? Det är frågor som den brittiske journalisten och författaren Johann Hari lyfter sin uppmärksammade bok ”Stulet fokus: så har vi blivit bestulna på förmågan att koncentrera oss” (Akademius förlag) som nyligen getts ut i svensk översättning. Under tre år har han rest världen över för att intervjua experter och forskare för att ta reda på vad som hänt med vår uppmärksamhet. Johann Haris slutsats är att koncentrationskrisen är ett av de större problemen som mänskligheten står inför.
Den genomsnittliga kontorsarbetaren har numera svårt att fokusera på en uppgift i mer än tre minuter. Vi lastar oss själva, men Johann Haris menar att det är fel att lägga skulden på individer, tvärtom behövs åtgärder på samhällsnivå. Det räcker inte med att enskilda går kurser i mindfulness och stänger av notiser på mobiler. Det behövs en global folkrörelse mot distraherande teknologi, informationsöverflöd, sömnbrist och andra faktorer som fräter på koncentrationsförmågan. I Frankrike har man till exempel lagstiftat om att anställda har rätt att logga ut helt efter arbetsdagens slut. Argumentet var att personalen hölls kvar på jobbet av elektroniska bojor vilket orsakade stressrelaterade sjukdomar. Något att fundera över även i Sverige där nästan varannan tjänsteman läser sina jobbmejl dagligen på fritiden, enligt fackförbundet Unionen.
Vi kan inte reflektera längre
När vi är splittrade är det betydligt svårare att ta till sig längre texter, tänka och reflektera på ett djupare plan. Det kan påverka demokratin som kräver att vi kan förstå komplexa samhällsfrågor och vara innovativa. När väljare och nyhetskonsumenter lättare blir uttråkade får komplicerad fakta stryka på foten till förmån för lättsmälta halvsanningar och braskande rubriker. Samtidigt fordras förmåga att fokusera på ett privat plan för att lära oss nya saker, ro livsdrömmar i hamn och vårda relationer. När vi inte klarar det känner vi oss inkompetenta och får ångest.
Homo sapiens har evolutionärt överlevt som art genom att kunna tänka och planera långsiktigt. Digitaliseringen har överrumplat våra känsliga hjärnor som inte har förändrats sedan stenåldern. Individer för idag en ojämn kamp mot globala storföretag som Facebook och Tiktok, vilka skickligt snärjer vår uppmärksamhet med algoritmer. Marknaden kommer knappast ta ansvar för koncentrationskrisen eftersom den är en konsekvens av cyniska affärsbeslut. Därför måste politiken kliva in. Att värna människans unika förmåga att fokusera djupt handlar om vårt välmående men även om mänsklighetens framtid.
