I onsdags sköts pappan Mikael ihjäl framför sin 12-årige son i Skärholmen. Historien har skakat om hela Sverige. Mikael hade en kort dispyt med personer ur ett lokalt kriminellt gäng. Det slutar med att Mikael skjuts ned inför flera vittnen. Mordet har väck chock och ilska, en gräns har verkligen passerats.
LÄS MER:"Gå ut på gatorna"
Under torsdagen var en lång rad politiker och partiledare i Skärholmen för att lägga ned blommor på platsen. Mötet mellan politikerna och de boende var fyllda av känslor. ”Jag önskar att du hade kommit fram till mig istället för att springa direkt till medierna”, säger systern till Magdalena Andersson när Göteborgs-Posten håller på att genomföra en intervjun. ”Och ni politiker som har kommit hit, ni har bara kommit hit för att fiska röster”, säger en boende.
Reaktionen att politiker bara vill fiska röster när en tragedi inträffar är förståelig, men den är orättvis. När hela landet delar på en sorg är det naturligt att landets ledare också deltar i den både symboliskt och personligt. Så gör ju många. Man lägger blommor på en dödsplats för någon som man aldrig kände, men som man vet är saknad och sörjd av många andra.
Politiker i regering och riksdag har en viktig uppgift: att rösta och fatta beslut. Visst ska de vara ute i verkligheten, men mycket av dess tid består faktiskt av att säga ja och nej till olika förslag. Det är ett viktigt och hedervärt uppdrag. I onsdags var det inte fler politiker som behövde vara närvarande i Skärholmen, utan fler poliser. Staten misslyckades i sitt uppdrag att värna en grundläggande trygghet och säkerhet för medborgarna.
Den politiska insikten i att det behövs fler poliser i yttre tjänst och mer resurser till rättsväsendet i sin helhet är närmast total. Men vi vet också att mängden brottslighet är så stor att polisen tvingas prioritera ned en mängd uppgifter. SVT:s Diamant Salihu berättar att just där Mikael blev mördad går en gräns mellan två olika rivaliserande gäng som är mitt uppe i en konflikt där två tidigare mord har skett. De unga männen är på helspänn, oberäkneliga och väldigt farliga. Detta utspelar sig bland helt vanliga oskyldiga människors arbetsplatser, bostäder, skolor och affärer. En av dem är nu död. Ingen vet om fler poliser hade kunnat rädda Mikaels liv, men chanserna hade definitivt varit större. Man ska inte behöva hålla kolla på vilka ligor som råkar ha en territoriell konflikt i närområdet. Ligorna ska inte vara där.
Av omständigheterna kan man utgå ifrån att gärningsmannen inte hade någon plan. Mordet var ett ögonblicks verk. Frågan är om mordet höjer mannens ställning inom hans kretsar, det är nog tveksamt. För de kriminella gängen innebär den ökande polisnärvaron med all säkerhet dåliga affärsmöjligheter i området under överskådlig framtid. Kända lägenheter kommer att genomsökas, personer kommer att visiteras och bilar kommer att inspekteras. Hans vänner kommer inte att ha så många goda skäl att skydda honom för det här mordet.
Thomas Hobbes skrev i Leviathan att livet utan en fungerande stat var för människan ”ensamt, fattigt, otäckt, brutalt och kort”. Det är också en beskrivning på livet i de kriminella gängen. Att mördaren blir lagförd skickar en viktig signal att livet som gängkriminell innebär bara att man förstör andras liv och sitt eget.
LÄS MER:Uppgifter: Sade ifrån till gäng – sköts ihjäl
LÄS MER:Kristersson i Skärholmen: En fasansfull sak
LÄS MER:Strömmer: Förstår att människor blir rädda
LÄS MER:Efter dödsskjutningen: "Man vill stänga in sig"
