Botox och fillers, behandlingar som från början oftast användes för att ge ett yngre utseende åt medelålders och äldre kvinnor, har även blivit populärt bland unga.
Sedan 2021 finns en åldersgräns på 18 år för att få genomföra skönhetsinjektioner. En rimlig och viktig gräns. Samtidigt har det blivit allt vanligare att kvinnor i 20- och 30-årsåldern faller för budskap om anti-åldrande-behandling i förtid.
Botox säljs i dag ofta in som “baby botox” eller “förebyggande botox”. Runt var fjärde kvinna i åldern 18-34 har övervägt injektioner. Omkring 7 procent har gjort slag i saken (SR, Kulturnytt, 7/4). Detta trots att det saknas vetenskapliga belägg för att det går att förebygga rynkor innan de uppkommit. Samtidigt finns det nya vetenskapliga studier som tyder på att botoxbehandling kan öka risken för sjukdomarna ALS och Alzheimer. Hur allvarlig risken är och om den i högre grad kan komma att påverka kvinnor som börjar behandlingen i tidig ålder är inte klarlagt.
Sedan 2021 är det också endast legitimerad vårdpersonal som får utföra injicerande behandlingar i Sverige. Patienten måste även i förväg informeras om riskerna eftersom injektionerna i värsta fall kan ge allvarliga komplikationer.
När det kommer till fillers användes först silikon eller kollagen med syfte att återställa ansiktsvolym hos äldre kvinnor, samt att ge fylligare läppar. När ämnet hyaluronsyra introducerades blev behandlingarna billigare, vilket gjorde att efterfrågan gick ner i åldrarna. Injektioner med hyaluronsyra används av i dag som ett billigare alternativ till plastikkirurgi där man via ämnet skulpterar fram drag som högre kindben, skarpare käkben och mer framträdande haka.
I vissa fall verkar enzymet också ha spridit sig till andra delar av kroppen
Skönhetsbranschen hävdar ibland att hyaluronsyran bryts ned av kroppen, men röntgenbilder har visat att ämnet finns kvar och även migrerar och drar till sig vätska, vilket skapar ett puffigt ojämnt utseende. Det är också känt att fillers som migrerat kan blockera lymfsystemet. Efter att kunskapen om att fillers inte löses upp automatiskt blivit börjat spridas, och den “överfyllda” looken blivit omodern, har det blivit modernt att lösa upp fillers. Enligt läkarexpertis riskerar dock det enzymet som används, hyaluronidas, att lösa upp det egna underhudsfettet likaväl som fillern.
I en Youtubevideo av beautyinfluencern Stephanie Lange vittnar förtvivlade unga kvinnor om ett förtida åldrat utseende. Läkare berättar om att de under operationer kunnat se att underhudsfett inte återställts efter flera år. I vissa fall verkar enzymet också ha spridit sig till andra delar av kroppen så att fett på exempelvis armar och ben upplevs som mer hängande. Något skönhetsindustrin för närvarande tillbakavisar som inbillning.
En ung kvinna beskriver hur vårdpersonal under operation tryckt ut en mängd grönfärgad, bubblig infekterad filler ur hennes kinder, vilken hon själv trott varit naturligt upplöst. En annan, 34-årig kvinna hade löst upp och fyllt sitt ansikte så många gånger att hon tvingades göra en ansiktslyftning där flera centimeter hud togs bort.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fann vid en tillsyn 2024 allvarliga fel hos många av de kliniker som utför skönhetsinjektioner. En hel del struntade både i legitimation, åldersgränser och hygien. Den nya lagen har alltså inte fått önskad effekt. I kombination med de nya rön gällande risker som forskare presenterat finns det goda skäl för regeringen att ta ett omtag och utreda om ytterligare begränsningar behövs för att stoppa skönhetsindustrins skadeverkan.
