BILDALBUM: Klangen från städet har tystnat

En yxa som är överträffar det mesta har en gång för alla gjort Hjärtum känt långt utanför landets gränser. Folk har genom åren vallfärdat till det lilla samhället för att få träffa smeden. Nu har mästaren Willy Persson avlidit, men TTELA besökte honom i smedjan när han fyllt 75 år. Här är reportaget från 2010.

ANNONS
|

Willy Persson är smed, tredje ­generationen som tillverkar den ­berömda daskebackaren. Han har ­arbetat i smedjan vid Hjärtumsvägen i 62 år. Han bor i närheten, i samma hus där han växte upp. Det har blivit en hel del yxor genom åren, särskilt i början då varje snickare med självaktning skulle ha en Hjärtumsyxa att arbeta med. – I början då både jag och Johan Skog jobbade blev det många. Jag har nog tillverkat långt över 50 000 yxor sedan jag började.

För tio år sedan fick han kommunens kulturstipendium för sin mångåriga gärning. – Men jag gör inte så många yxor längre. Jag är pensionär och är inte …i smedjan varje dag. Det är dessutom inte samma efterfrågan, berättar han.

ANNONS

Att tillverka en yxa Hemligheten med Hjärtumsyxan är en kil av stål som förstärker yxan. …I den glödheta ässjan lägger smeden in ämnet och värmer upp det. På ett smidesstäd slår han med slägga på ämnet för att forma det innan det svalnar. Efter ytterligare en stunds uppvärmning gör han ett hål i ämnet där yxskaftet ska sitta. Därefter värmer han upp metallen flera gånger och bearbetar det med slägga och lufthammare tills han är nöjd med formen.

Efter att Willy Persson kluvit järnämnet ska stålkilen på plats och det hela fogas samman. Slutligen härdas yxan genom att den glödheta metallen kyls ned i en balja med vatten eller olja. Härdningen är en yrkeshemlighet som en yxmakare helst inte vill avslöja. Efter ytterligare en uppvärmning slipas yxan. Det tar honom runt tre timmar att tillverka en yxa. – Den blir väldigt hållbar. En snickare i dag sliter inte ut en yxa härifrån. Förr kanske han gjorde det men då använde han yxan till allt som tillverkades från råmaterial. I dag jobbar man mer med färdiga och halvfärdiga material, säger han. Skaften tillverkar han inte. De köper han färdiga, tillverkade i hickory. Förr användes ask och då ville snickarna helst tillverka sina egna skaft. De köpte bara själva ämnet hos smeden.

ANNONS

När Willy Persson som 13-åring började som lärling hos Johan Skog tänkte han att det var ett tillfälligt jobb. – Sjömanslivet lockade, men så blev jag kvar här. Och jag tycker nog att jag har haft det bra då jag tänker tillbaka.

En ensam smed arbetar Vintertid har ässjan bjudit på värme. Om somrarna har han arbetat tidiga mornar innan solen värmt upp den lilla smedjan utifrån samtidigt som det blivit nästan olidligt hett inomhus av glöden i ässjan. Det har funnits anställda i smedjan, men det var många år sedan och …i kortare perioder. För det mesta arbetade smeden ensam och därför blev det inte många semesterdagar. Beställningslistorna var långa.

Nära vägen som blivit bredare Smedjan byggdes 1932 vid vägkorsningen upp mot samhället. Den ligger så nära vägen att man som besökare därinne får känslan av att passerande fordon är på väg in …i smedjan. – Vägen är bredare och högre nu. Jag minns från förr att den var lägre än smedjan, berättar Willy Persson.

Genom åren har smeden tagit emot många turister. Daskebackaren finns spridd även utanför landets gränser. – Yxan är ju känd vida omkring, och många letar sig hit med vägbeskrivning, andra stannar till för att de har vägarna förbi. Det händer fortfarande, berättar Willy Persson.

ANNONS

När den mångårige smeden trappar ned kommer också tillverkningen att minska. Smedjan kommer att finnas kvar. Patrik Andersson, även han Hjärtumsbo, tar över. Han har varit med Willy Persson en hel del då han var i skolåldern, precis som hans läromästare varit. – Han vet allt hur en yxa ska tillverkas. Det har jag lärt honom, säger Hjärtumssmeden.

Nyligen fyllde Willy 75 år och hade undanbett sig uppvaktning. Det hjälpte inte. På födelsedagen hade någon satt upp en stor rosa skylt på dörren till smedjan. Där stod att smeden firade födelsedag. Och huset där han bor var fullt av gratulanter. – Jag vet nog vem som sätter upp skylten. Det har hänt flera gånger då jag fyllt år.

Willy Persson, tredje generationens yxsmed i Hjärtum, har gått ur tiden. Han blev 77 år gammal.1948, som 13-åring, började Willy arbeta för sin läromästare Johan Skog. Han har varit en hantverks- och kulturprofil i Lilla Edet - och en prisad sådan.Här kan du läsa TTELA:s reportage från september 2010, i samband med Willy Perssons 75-årsdag.

Den första smedjan låg vid Daskebacke kvarn i närheten av fotbollsplanen i Hjärtum. Därav har yxan fått namnet Daskebackare, Smeden hette Johan Jonsson och detta var i mitten av 1880-talet.

Så småningom flyttades tillverkningen till en smedja vid Kärrsbacken. På platsen där smedjan ligger i dag byggdes 1918 en träbyggnad, men den brann ned. 1932 byggde Johan Skog den nuvarande smedjan i sten, vilket ansågs bättre för brandsäkerheten. Skog hade även en bensinstation intill smedjan, så Willy Persson fick som 13-åring börja jobba hos smeden för att sköta bensinförsäljningen.

Så småningom inledde han sin yrkesbana som smed med Johan Skog som handledare.

Källa: Hjärtumsboken, kapitlet Från järnbit till yxa av Jan Sjöberg

ANNONS