Therese McDonald: Mitt nyårslöfte: Bli mer hänsynsfull i sovrummet

Nej, jag har inga nyårslöften om att börja träna mer, äta rätt, starta dagen med att storstäda huset eller stryka mina kläder innan jag går till jobbet.

ANNONS

Jag har faktiskt inga nyårslöften alls förutom att jag varje år försöker bli en bättre version av mig själv. Ett ack så enkelt löfte som faktiskt är svårare än vad många kan tro. Ta häromdagen när jag bestämt mig för att le lite extra till alla personer som jag mötte under min shoppingrunda. Intensivt försökte jag titta okända i ögonen och le brett med hela tandraden blottad. Personligen tyckte jag att det var en trevlig gest medan alla jag mötte såg på mig med mer än tveksam blick. Plötsligt förstod jag noll och var tvungen att le i backspegeln efter avlutat värv för att spana in hur jag framstod, smärtsamt blev jag varse om att uppsynen som mötte mig var en mix av Jokern i Batman möter en galen kvinna som ringer någon kundtjänst och skriker så tonsillerna fladdrar som kastanjetter. Note-to-self; bra intention att vara inbjudande bussig men jag bör skratta 90 procent mindre och slopa den otvingade galenskapen.

ANNONS

Ok, på det igen. Jag har absolut fler förbättringsområden än att dagdrömma bland folk och nu är uppdraget inställt på att vara lite mer hänsynsfull i sovrummet. NEJ, misstolka mig inte här och tro att jag är någon drake med eld i näsborrarna på jakt mellan lakanen. Utan mitt uppdrag är att småprata med frun om dagen som gått och komma med varma ord innan god natt-pussen. Inga konstigheter tänker ni. Jo, säger jag. Normalt brukar jag lägga mig på kudden med viljan att säga både god natt och sov gott men det som händer när huvudet träffar kudden är att det blir SVART. Jag somnar direkt. Ungefär lika romantiskt som en skottad snöhög.

”Varför tittar du på mig så?”

”För att det är mysigt.”

”Ok.”

”Tycker du inte det?”

”Jo vars.”

Ren succé känner jag direkt. Eller inte. Vecka två på det nya året verkar starta med en vurpa och alla mina intentioner om att bli en bättre variant av mig själv spolas långsamt ner i holken.

Tillbaka till ruta ett igen och tillbaka till ritbordet. Eller? Är det inte så att ambitionen är en stor del av jobbet och lyckas det inte första gången så bör ingen ge upp. Att bli en bättre variant av sig själv är inget som håller två veckor in på ett nytt år utan det är ju en ständig strävan tills man myggas av.

ANNONS

Nöjd med mina tankar så blir det hädanefter myrsteg.

Gårdagen bjöd nämligen på.

”God natt älskling.”

”HALLÅ - GOD NATT SA JAG”

”Sover du?”

”ZzzZZZzzzzzzZZZ”

Som sagt, man kan inte lyckas jämt – nya tag imorgon.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS