Busschaufför är ett vanligt yrke för arbetsmarknadsutbildning. Arkivbild.
Busschaufför är ett vanligt yrke för arbetsmarknadsutbildning. Arkivbild.

Bättre resultat för jobbutbildningar

Arbetsförmedlingen har blivit betydligt bättre på att rikta arbetsmarknadsutbildningarna, tycker myndigheten själv.

ANNONS
|

Förr om åren fick Arbetsförmedlingen kritik för ineffektiva arbetsmarknadsutbildningar. De var dyra och gav inte så många anställningar som önskat.

- Det här är ett av de vassaste programmen vi har. Och vi har nu starkt fokuserat på arbetsgivarperspektivet, säger Eeva Vestlund.

Bättre matchning

Det betyder att myndigheten tydligare har frågat vad arbetsgivarna behöver, vilken personal de lider brist på, och fokuserat mer på vilka deltagare som är bäst anpassade att gå utbildningarna. Man har helt enkelt satt mer fokus på matchningen av arbetslösa till arbetsgivare som behöver arbetskraft, enligt Eeva Vestlund.

ANNONS

- Vi måste vara väldigt lyhörda. Därmed har resultaten blivit bättre, säger hon.

Vanliga yrken som myndigheten köpt utbildningar för är chaufförer till transportbranschen. Men även bygg- och industriutbildningarna har varit framgångsrika, enligt Eeva Vestlund.

Tidigare negativt

Att arbetsmarknaden varit stark är bara en mindre delförklaring till de bättre resultaten, enligt myndigheten. En annan orsak är att Arbetsförmedlingen från 2014 fick möjlighet att anvisa personer som stod närmare arbetsmarknaden till utbildningarna.

Studien visar att arbetsmarknadsutbildningar tidigare kunde ha en negativ sysselsättningseffekt jämfört med en jämförelsegrupp. Bland annat var det en följd av att deltagarna blev inlåsta i utbildningen i stället för att ta de jobb som kanske dök upp. Under 2017 innebar effekten, ett år efter avslutad utbildning, av att delta i en utbildning 10–11 procent större chans att få ett jobb än en motsvarande grupp som inte gick i en jobbutbildning.

TT

ANNONS