Varning för tullsmäll utan brittiskt avtal

Utan ett handelsavtal med britterna efter brexit hotar tullar på 10 procent på personbilar och 22 procent på lastbilar. Det skulle slå hårt mot svenska intressen, varnar Kommerskollegiums generaldirektör Anna Stellinger.

ANNONS
|

Varningen utfärdas i samband med att Kommerskollegium överlämnar en rapport om vilka prioriteringar Sverige bör göra i förhandlingarna om ett framtida handelsavtal med Storbritannien efter brexit.

Bredare frågor som personrörlighet, dataöverföringar, etablering och tjänster bör prioriteras snarare än enskilda sektorers intressen, enligt rapporten.

Omöjligt att ersätta

Enligt Stellinger är det dock i princip omöjligt att ersätta den enkelhet som präglar handelsrelation mellan Storbritannien och Sverige i dagsläget, när båda parter är EU-länder, med ett handelsavtal.

Det talas i debatten bland annat om att britterna kan få ett avtal av norsk typ, det så kallade EES-avtalet. Från brittiskt håll lyfts ofta även Ceta-avtalet mellan EU och Kanada fram som en modell att utgå ifrån.

ANNONS

- Vår slutsats är att oavsett vilken av modellerna man väljer blir det en ordentlig försämring mot vad som gäller i dag. Det finns ingen magisk lösning, säger Stellinger.

Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde (S) har inför ett samordningsmöte med EU-kollegor i Bryssel på tisdag tagit del av rapporten.

- Generellt kan man säga att sektorer som har tekniskt avancerade produkter, som motorfordon, påverkas mest av brexit, säger Linde.

- Det är en stor mängd tekniska regler som gäller för bilar inom den inre marknaden som upphör att gälla när britterna lämnar EU. Det kommer påverka fordonsbranschen väldigt mycket och det är en bransch som är mycket stor i Sverige, tillägger hon.

ANNONS

Så omfattande som möjligt

Hon delar Stellingers bedömning att brexit riskerar att leda till stora och negativa förändringar.

- Det enda avtal som egentligen hade varit bra är att britterna stannar kvar i den inre marknaden och tullunionen, men det har de sagt nej till, säger Linde.

Den näst bästa lösningen skulle enligt Linde vara att göra en EES-liknande lösning, fast britterna har hittills avvisat en sådan lösning.

- Vi måste argumentera för ett så omfattande handelsavtal som möjligt. Det är både i britternas och i EU:s intresse att det blir ett så bra avtal som möjligt.

Tiotusentals svenska arbetstillfällen har koppling till handeln med Storbritannien. På spel står även 6–7 procent av Sveriges export och import och framtiden för svenska dotterbolag i Storbritannien med en omsättning på uppåt 200 miljarder kronor per år.

TT

Fakta: Svenska prioriteringar inför brittiskt avtal

Tjänstesektorer som bör prioriteras av Sveriges regering i förhandlingarna om ett avtal med britterna är forsknings- och utvecklingstjänster, datatjänster, detaljhandel och licensaffärer, enligt en färsk rapport från Kommerskollegium.

När det gäller varuhandeln är myndighetens prioritetslista ännu längre. Där pekar Kommerskollegium särskilt ut olja, trävaror, papper, pappersmassa, järn, stål, maskiner, gaffeltruckar, cider och sanitetsartiklar som blöjor.

Andra varor som är specifika handelsintressen i Sveriges relation med Storbritannien är möjligheten att importera underreden till motorfordon, rostfritt stål, kompressorer, luftpumpar och gasturbinmotorer från Storbritannien, enligt rapporten.

Bemanningsproblem är en annan springande punkt, enligt Kommerskollegium, då den fria rörligheten för europeisk arbetskraft inom EU upphör att gälla för Storbritannien om landet lämnar

"Det får konsekvenser även för handeln, när det gäller tillfälliga affärsresenärer, koncerninterna personalförflyttningar och utsända som ska leverera tjänster", skriver Kommerskollegium.

Källa: Kommerskollegium

Fakta: Kommerskollegiums brexitutredning

Syftet med Kommerskollegiums utredning är att ”underlätta för regeringen att göra prioriteringar” i samband med förhandlingarna om en ny handelsrelation med Storbritannien efter det brittiska EU-utträdet.

I utredningen identifieras vilka handelssektorer som är särskilt viktiga för svensk ekonomi och svensk sysselsättning. Slutsatsen i rapporten är dock att det förvisso finns viktiga sektorer men att det är bredare frågor som personrörlighet, dataöverföringar, etablering och tjänster som behöver prioriteras.

Förhandlingsmandatet till EU:s chefsförhandlare om ett framtida handelsavtal med Storbritannien ska slås fast på ett EU-toppmöte den 22—23 mars, där alla EU-länder utom Storbritannien deltar.

Siktet är inställt på ett färdigt avtalsförslag oktober i år, så att det kan skickas vidare till berörda parlament i EU-länderna och till EU-parlamentet i god tid inför det brittiska EU-utträdet den 29 mars 2019.

Källor: EU, Kommerskollegium

ANNONS