Medelklassen har upplevt en måttlig inkomsttillväxt samtidigt som förnödenheter som boende och sjukvård blivit allt dyrare, skriver OECD. Genrebild.
Medelklassen har upplevt en måttlig inkomsttillväxt samtidigt som förnödenheter som boende och sjukvård blivit allt dyrare, skriver OECD. Genrebild.

Medelklassen hotad av växande klyftor

Välfärdsstatens uppbyggnad under 1900-talet karaktäriserades av en kraftigt växande medelklass. Men när klyftorna ökat tillhör nu en allt mindre andel den köpstarka mittfåran, rapporterar OECD – och trenden är som tydligast i Sverige.

ANNONS
|

Utvecklingen är densamma i samtliga avancerade ekonomier, konstaterar organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i en ny rapport. Men extra påtaglig i länder som Sverige där medelklassen har varit och fortfarande är stor i en internationell jämförelse.

Vid 80-talets mitt tillhörde i snitt 64 procent av befolkningen i OECD-länderna medelklassen. Sedan dess har gruppen krympt med tre procentenheter. Att jämföra med Sveriges medelklass som gått från att utgöra 72,6 till 65,2 procent under samma period – en minskning med 7,4 procentenheter.

Måttlig inkomsttillväxt

"En stark och välmående medelklass är avgörande för en framgångsrik ekonomi och ett inkluderande samhälle", påpekar OECD.

ANNONS

"Medelklassen upprätthåller konsumtion, driver många av investeringarna i utbildning, hälsa och bostäder samt spelar en avgörande roll i att stödja de sociala trygghetssystemen genom skatter".

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi som forskar på just inkomst- och förmögenhetsfördelning, tycker dock inte att man ska dra allt för stora växlar.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen definierar hushåll som medelklass om de tjänar mellan 75 och 200 procent av landets medianinkomst.

- Och det är väldigt godtyckligt, säger Waldenström som tycker att nedgången på några procentenheter dessutom är för liten för att kunna dra några ordentliga slutsatser.

När det gäller Sverige är det även viktigt att förstå att Sverige hade ett väldigt avvikande inkomstfördelningssystem på 1980-talet, fortsätter han.

- Då hade vi en situation där folk hade ungefär samma inkomst på grund av en hög skatteprogressivitet och höga ersättningsnivåer. Det är inte uppenbart att vi vill dra tillbaka klockan till den tiden om jag ska vara ärlig.

ANNONS

I majoriteten av länderna har den lägre och övre inkomstgruppen växt ungefär lika mycket till följd av medelklassens tillbakagång. l Sverige har dock låginkomsttagarna expanderat mer i antal än höginkomsttagarna, enligt OECD.

- Det kan handla om att vi fått fler studenter och invandrare, eller att flera kanske inte jobbar fulltid lika mycket, resonerar Waldenström.

Överklassen allt rikare

Men medelklassen har inte bara minskat som andel, utan även förlorat ekonomiskt inflytande, skriver rapportförfattarna. De senaste 30 åren har medelklassen upplevt en måttlig – och i vissa länder till och med stagnerad – inkomsttillväxt medan den rikaste gruppen dragit i väg.

För tre decennier sedan var medelklassens samlade inkomster fyra gånger större än den övre inkomstgruppens, i dag är de mindre än tre gånger större.

Det samtidigt som den rikaste tiondelen äger nästan hälften av all förmögenhet.

- Med det här finns både problem och möjligheter, säger Waldenström som i alla fall håller med OECD om att det översta toppskiktet haft än bättre ekonomisk utveckling än andra inkomstgrupper.

ANNONS

- Ett argument för inkomstfördelning är att man får mer rull på pengarna om de ges till låg- och medelinkomsttagare eftersom de rika tenderar att spara mer. Å andra sidan behövs också sparande i form av investeringar i nya företag och så vidare.

TT: OECD poängterar också att kostnader för boende, sjukvård och utbildning ökat mer än medelklassens inkomster?

- Jo, men samtidigt är ju kvalitén väldigt svår att mäta. Att vårdbehandlingar är mycket bättre och effektiva i dag syns inte i statistiken.

TT

Fakta: Majoriteten ser sig som medelklass

De flesta som bor i OECD-länderna tänker på sig själva som en del av medelklassen, i genomsnitt runt två tredjedelar. I Norden är andelen ännu högre och här placerar fyra av fem sig själva i den ekonomiska mittfåran.

Enligt OECD behöver självuppfattningen dock inte stämma överens med den verkliga socioekonomiska situationen. Många i både lägre och övre inkomstgrupper definierar sig själva som medelklass även fast de inte är det, något som i forskningen går under begreppet "middle class bias".

Källa: OECD

ANNONS