På senare tid har nya eller nygamla former för köp och ägande börjat dyka upp på bostadsmarknaden. Många får kritik redan innan de lanserats. Likaså kommer förslag om nya utformningar av bostäder för framför allt ungdomar, med lägre krav och mindre yta. Även de kritiseras.
Men Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tycker att läget är sådant att vi borde tillåta oss att tänka rejält utanför våra vanliga, inkörda ramar.
Här är några av de nya förslagen som finns på bostadsområdet:
Hyrköp
Riksbyggen erbjuder i ett pilotprojekt i Järfälla unga bostadskunder under 35 år att först hyra till marknadspris, för att sedan ha första tjing på att köpa inom fem år. I en förening har elva hyrköpare valts ut bland 200 sökande.
Avtalet innebär att hyrköparen får bo i sin bostad under tiden och betala hyra som hyresgäst, och sedan får möjlighet att köpa loss sin bostad till det ursprungliga priset uppräknat med index.
Enligt Riksbyggens hemsida ska max tio procent av lägenheterna i en förening bli hyrköpslägenheter.
Men den kritiske kan undra varför man ska hyra en lägenhet i fem år, slita på den och betala hyra som för andra nya lägenheter, och sedan köpa bostaden för priset som gällde då lägenheten var sprillans ny.
- Det är bra att det riktar sig till de unga. En lägenhet i förstahand, bara det under fem år, med option att köpa om du vill. Det är en fördel att man vet var man ska bo i fem år, och vill man köpa så hinner man kanske spara ihop pengar under tiden, säger Claudia Wörmann.
Men visst finns det anledning att fundera lite över prissättningen, tycker hon. Om priserna går ned under de fem åren är det inte så förmånligt.
Föreningen tar lånen
En ny slags bostadsrätt ger möjlighet att köpa bostad även för den som inte får låna. Men den väcker också flera frågor.
Det här har lanserats av fastighetsbolaget Well. Lägenheterna norr om Stockholm har låga priser för köparna, men i stället för att var och en lånar till sin insats tar föreningen upp lånen, med en bindningstid på 20 år och 2,5 procent i ränta. Upplägget ger höga månadsavgifter.
Företaget marknadsför projektet som lyxiga hem även för den som inte har kapital eller rika föräldrar, och som inte kan ta sig in på bostadsmarknaden på annat sätt.
Men upplägget väcker frågor.
De boende undgår det extra amorteringskravet. Den som köper av den anledningen lurar dock sig själv. En amortering betalar man till sig själv, medan en avgift betalas till föreningen, förklarade Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna, för TT då satsningen lanserades i somras.
Han har räknat på kostnaderna för Wells lägenheter. Den som köper en tvåa av Well skulle teoretiskt kunna låna upp mot sju miljoner kronor för samma månadskostnad, och den som slår till på en fyra skulle kunna låna hela 18 miljoner kronor.
Kooperativ hyresrätt
Kooperativa hyresrätter kan sägas vara ett slags mellanting mellan bostadsrätter och hyresrätter. Den boende betalar insats, som fås tillbaka då man flyttar. Ingen marknadsprissättning får tillämpas. De boende har dock inflytande över sitt boende. Bostadsformen har funnits sedan början av förra seklet, Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB, bildades 1916. Nu finns särskilda lagregler som reglerar formen.
På senare tid har flera kommunala bolag börjat bygga hyresrätter runtom i landet. Det kan vara bra, tycker Claudia Wörmann. Fast formen är inte så känd.
- Insatsen kan minska om marknaden försvagas, men så är det ju för alla som köper, även villor och bostadsrätter. Får man tillbaka pengarna även om man rustar upp lägenheten? Alla är vana vid bostadsrättsformen, kooperativ hyresrätt är mer av en doldis, och det kan vara en nackdel vid försäljning, säger hon.
Mindre och enklare bostäder
Då och då kommer förslag om att förenkla reglerna och sänka kraven för bostäder, framför allt sådana som är avsedda för ungdomar. Nu senast inför valet föreslog Socialdemokraterna att mindre lägenheter ska byggas för ungdomar – 20 kvadratmeter inklusive kök och badrum.
Men sådana idéer väcker ramaskri, rapporterar Sveriges Radio , både från arkitekthåll och från bostadslösa ungdomar. Det blir bostadssegregation och orättvisor, och bäddar dessutom för framtida trångboddhet, eftersom man inte vet vilka som kommer bo i lägenheterna framöver, tycker kritikerna.
Men Claudia Wörmann tycker att det är bättre med en liten bostad än ingen bostad alls för ungdomar. Vi har inte riktigt råd att dumpa förslag i det här läget innan de ens är testade, tycker hon.
Avgiftsrabatt eller amorteringsrabatt
Flera bostadsbolag erbjuder exempelvis rabatter i form av avgiftsfritt under två år, eller till och med rabatt motsvarande en viss procents amortering under två år. Visst kan det vara ett sätt att få ned priset på bostaden, men det gäller att tänka igenom köpet ändå, tycker Claudia Wörmann.
- Rabatter gäller under en begränsad tid, så tänk noga igenom hur du klarar dig utan rabatt. Fördelen är om det riktar sig till den som under kommande period kan räkna med löneökning, tillexempel nyutexaminerade studenter, säger hon.
Andra sorters förmåner som kopplas till köpet
Flera bostadsbolag testar att få mer tryck i försäljningen av nyproducerade bostäder genom att koppla olika former av rabatter och förmåner till bostadsköpet. Skanska erbjöd exempelvis gratis månadskort i lokaltrafiken under två år för att få fart på försäljningen av lägenheter i Sundbyberg. Det är också vanligt att bostadsbolagen erbjuder olika slags extrautrustning för till exempel kök eller badrum, eller garageplatser som ingår.