Världen präglas av ett allt spändare handelsklimat och flera geopolitiska motsättningar som utgör ett hot mot den globala tillväxten. Det konstaterar finansministrar och centralbankschefer från världens största ekonomier i ett utkast till slutkommuniké från G20-mötet i Buenos Aires, som nyhetsbyrån Reuters tagit del av.
Skyller på varandra
Ändå hade länderna svårt att enas om hur detta ska lösas. Såväl USA:s som EU:s representanter i Buenos Aires målade upp ett hägrande frihandelsavtal – men kräver att motparten backar för att man ska kunna prata vidare om ett sådant.
- Mitt budskap är ganska klart, samma budskap som presidenten lämnade till G7, sade USA:s finansminister Steven Mnuchin.
- Om Europa tror på frihandel är vi beredda att skriva på ett frihandelsavtal utan tullar, utan andra handelshinder och utan subventioner. Det krävs alla tre.
USA tycker alltså att Europa – och Kina, för den delen – har för höga handelshinder. Det är därför USA sätter upp nya tullar, menar Mnuchin och hans chef Donald Trump.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire tycker att detta är utpressning.
- Vi vägrar förhandla med en pistol mot skallen.
Hotar tillväxten
- USA måste ta första steget för att trappa ner, sade Le Maire till medieuppbådet på ministermötet i Buenos Aires, som inleddes på lördagen för att pågå i två dagar.
Christine Lagarde, chef för Internationella valutafonden (IMF), förklarade att i värsta fall kan det gryende handelskriget innebära en krympande effekt motsvarande en halv procentenhet av den globala ekonomin.
Det innebär 430 miljarder USA-dollar, 3,8 biljoner kronor. Som jämförelse ligger den svenska statsbudgeten på ungefär en fjärdedel av detta, runt 1 000 miljarder kronor.
Globala obalanser
Enligt utkastet från G20-mötet har finansministrarna och centralbankscheferna nu i alla fall kommit överens om behovet av dialog.
Man noterar också att tillväxtmarknaderna är fortsatt känsliga för svängningar i världsekonomin och att ekonomierna utvecklas i olika takt – något som även det innebär ökade risker.
"Dessa inkluderar ökad finansiell sårbarhet, ökade handels- och geopolitiska spänningar, globala obalanser, ojämlikhet och strukturellt svag tillväxt, särskilt i vissa avancerade ekonomier", lyder uttalandet.