Unga förstagångsköpare lyfts ofta fram som den grupp som har drabbats särskilt hårt av de tuffa reglerna som införts för bolån de senaste åren.
Enligt bank- och försäkringsbolaget Skandia innebär kraven att en nyexaminerad ung vuxen med fast anställning nekas lån till en normalstor etta i sju av Sveriges tio största städer. I undersökningen "Lön utan lägenhet" har bolaget utgått från lokala genomsnittliga löner och priser på ettor och dessutom räknat med att låntagaren har pengar till kontantinsatsen. Snittlönerna i Skandias rapport ligger dock lågt, i Stockholm till exempel på 23692 kronor i månaden, vilket förklarar varför bankerna säger nej.
Räcker till etta
TT har gjort ett eget exempel med en nyutexaminerad sjuksköterska som får runt 27000– 28000 kronor i startlön i Stockholm. Även hon har pengar till kontantinsatsen och studielån som kostar 600 kronor i månaden. Flera banker har på TT:s fråga svarat att de kan låna ut runt 1,4 miljoner kronor till sjuksköterskan. När siffrorna matas in i de räknesnurror som finns både på Finansinspektionens och på bankernas hemsidor visar det sig dock att hon inte kan låna så mycket pengar. Det är främst kravet på att klara runt 7 procents ränta som sätter stopp.
Sjuksköterskan kan sannolikt inte låna mer än 1,1 miljoner kronor och kan därför inte spendera mer än totalt 1,4 miljoner kronor på sitt bostadsköp.
För de pengarna går det i dag att köpa en liten etta i någon av Stockholms kranskommuner.
Inkomsten räcker
Swedbank presentar snart en liknande rapport för de tre storstäderna och har kommit fram till samma slutsats. Det går att hitta mindre bostäder för dem med medelinkomster, men inte i de mest attraktiva områdena.
- I Malmö räcker en inkomst på 22000 kronor. I Stockholm och Göteborg krävs det cirka 28000 kronor i månaden för att kunna köpa för den som har pengar till kontantinsatsen, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, till TT.
Skandia kräver i rapporten att det införs lättnader för förstagångsköparna, främst amorteringsfrihet, och har fått medhåll av en del politiker och ledarskribenter. På Finansinspektionen delar man inte den uppfattningen.
- I det exempel du tar upp påverkas låntagaren inte av det skärpta amorteringskravet och det har vi sagt hela tiden. Vi ser i vår bolåneundersökning att unga står för en ökande andel av dem som tar bolån i dag. Ur den aspekten verkar det som att unga får bolån och kan köpa en bostad, säger chefsekonomen Henrik Braconier till TT.
Priserna är problemet
Han ser de kraftigt ökande priserna på bostadsmarknaden som det stora problemet för förstagångsköpare liksom för alla som ska köpa en bostad. Bristen på bostäder kommer man inte åt genom att införa särskilt stöd för unga vuxna, påpekar Henrik Braconier.
- Ger vi en grupp mer köpkraft på bostadsmarknaden, till exempel genom att de skulle få låna mycket mer, så kommer den gruppen antagligen att dra på sig större skulder och hamna i större risk vid en nedgång. Dessutom kommer de att tränga undan andra grupper på marknaden.
Fakta: Omstritt exempel från Danmark
För att undvika en katastrof vid ett större prisras och långkonjunktur har Finansinspektionen infört krockkuddar i form av bolånetak (2010), amorteringskrav (2016) och skärpt amorteringskrav (2018). Enligt myndigheten har de ökade kraven på låntagarna och bankerna fått önskat resultat – skulderna sjunker och hushållen har börjat amortera mer på sina lån.
Danmark lyfts ofta fram som exempel när det kommer förslag om ändrade bolåneregler. Där infördes amorteringsfrihet 2003, främst med syftet för att underlätta för unga bostadsköpare. De nya lånen blev dock väldigt populära i samtliga grupper och i efterhand har det visat sig att andelen unga som äger sin bostad inte ökat. Enligt Finansinspektionen ledde amorteringsfriheten till kraftigt stigande priser och skuldsättning och slutligen en fastighetskris.
Det finns dock namnkunniga ekonomer, till exempel förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson, som varnar för att dra svenska paralleller till Danmark. Där amorterade alla på sina bostadslån innan amorteringsfriheten infördes. I Sverige gäller amorteringskraven bara för nya lån och drabbar alltså inte grupper som ägt sin bostad länge och dragit nytta av värdeökningarna. De som drabbats hårdast i Sverige är främst ungdomar och pensionärer, enligt Lars EO Svensson.