Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

SAS-piloterna vill ha 13 procent mer i lön. Arkivbild.

Expert: Piloterna rökta om lönen hamnar i centrum

Kommer piloterna att få igenom sina krav? Allt handlar om allmänhetens sympati. En sak är dock klar: Om konflikten framställs som ett bråk om pengar är piloternas strejk dömd att misslyckas, enligt strejkexperten.

Så sent som 2016 strejkade de svenska SAS-piloterna med stora konsekvenser för resenärerna som följd. Den gången gick det inte särskilt bra för dem, konstaterar Christer Törnqvist, universitetslektor i företagsekonomi och strejkforskare vid högskolan i Skövde.

- I praktiken är det mycket allmänhetens sympati som avgör. Det är mycket svårt att genomföra och vinna en strejk utan allmänhetens stöd, säger han.

Då, vid pilotstrejken 2016, handlade det om pengar. I alla fall i allmänhetens ögon. Det förekom till och med uppgifter om att strejken också avsåg krav på ersättning för piloternas solglasögon.

- Det var nog för att misskreditera piloterna.

Efter fyra dygn var strejken över. Ett nederlag för piloterna, enligt Christer Törnqvist. Frågan är hur det kommer att gå den här gången.

- Nu beror det helt på vilken vinkel den här strejken får. Om det framställs som att den handlar om arbetsmiljö så är chanserna goda att de får sympati, för folk kan ha viss sympati för arbetsvillkoren för piloter.

Ointressant för allmänheten

Till exempel hur länge planen står på marken mellan flygningarna och den arbetsbörda de ansvarstyngda piloterna har. Piloter på vissa bolag, som Ryanair, får ofta stor sympati hos allmänheten på grund av arbetsgivarens fackföreningsfientliga inställning.

- Men handlar det om pengar är piloterna rökta. Om SAS lyckas få debatten att handla om lönerna så är de helt körda.

SAS-piloterna har krävt en lönehöjning med 13 procent – skyhögt över vad andra grupper som till exempel undersköterskor, lärare och busschaufförer fått. Piloterna säger själva att de ligger lågt internationellt, men den frågan är antagligen ganska ointressant för en strejkdrabbad allmänhet. Det är ju på den svenska arbetsmarknaden de jobbar, förklarar Christer Törnqvist.

- Det så kallade märket för löneökningar har legat mellan 1,5 och 3 procent på senare år. Varför piloterna skulle ha så mycket mer än andra grupper kan nog ingen förstå. Grupper som undersköterskor kan kräva mer, men inte piloter. Redan en höjning i nivå med märket på 2,6 procent betyder mycket mer i plånboken för en pilot än för en undersköterska.

Högavlönade män

Dessutom består pilotgruppen till stor del av högavlönade män. Det är inte heller någon fördel när det gäller att få allmänhetens sympati, noterar Törnqvist.

- Förr i tiden, fram till 70- eller 80-talet, var det mest högavlönade män som strejkade. Men sedan har det ändrats. Nu är det mest folk i kvinnoyrken som går ut i strejk.

Kanske kan man undra varför just piloter är så pigga på att ta till strejkvapnet.

- Det finns två olika orsaker till det. Det är många konflikter inom just luftfart för att de anställda rör sig över nationsgränserna och kan jämföra sig internationellt. Det är inget specifikt för just Sverige.

Det andra skälet enligt Törnqvist är att piloternas fackförbund inte är anslutet till någon av de tre centralorganisationerna LO, Saco eller TCO. Det innebär att facket inte har någon över sig, som de måste fråga för att gå ut i strejk.

- Då blir det ofta att de tar till strejkvapnet. Det är likadant med Hamnarbetarförbundet och Syndikalisterna, som inte heller är anslutna till någon organisation, säger Christer Törnqvist.