- Det har vi på väldigt många andra tillsynsområden, men här tror jag att man kan göra mer, tillägger Erik Thedéen.
Samordningen av tillsynsarbetet mot penningtvätt på EU-nivå utgår i nuläget från riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten (EBA), som i höstas fick stärkta resurser för att hantera frågan.
- Jag utesluter inte att det också skulle kunna behövas en mer tydlig europeisk struktur, till exempel i en myndighet, säger Thedéen.
TT: Fungerar tillsynen och regelverket i dag?
- Jag kommer aldrig säga att jag är säker på att detta inte pågår. Men jag kan säga att jag är ganska sker på att det är betydligt bättre 2018–2019 än vad det var 2012.
"Gåva från helvetet"
Frågan om tillsynsarbetet mot penningtvätt var uppe för diskussion som en så kallad "elefant i rummet" i samband med en panel om EU:s bankunion hos Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) i fredags.
Vid sin sida i panelen hade Thedéens sina kollegor från Danmark, Finland, Norge och Estland.
- Det är en gåva från helvetet, men någon måste göra det, sade Jesper Berg, chef för Finanstilsynet i Danmark, om arbetet mot penningtvätt.
Hans myndighet har sedan en tid varit i rejält blåsväder sedan Danske Bank i fjol avslöjat att de under åren 2007–2015 genomförde misstänkta transaktioner för 200 miljarder euro på bankens filial i Tallinn.
Fem års offensiv
Fast Jesper Berg säger sig inte se mer EU-byråkrati på tillsynsområdet som vägen framåt. Enligt Berg är tillsynen bara en liten pusselbit i ett mycket större arbete som i första hand handlar om att få på plats tillräckligt med resurser och kompetens för utredning och lagföring hos polis och åklagare på nationell nivå.
I panelen satt även Kilvar Kessler, sedan 2014 ordförande för Finansinspektionens motsvarighet i Estland – ett land som är i fokus vad gäller misstänkta transaktioner hos såväl Danske Bank som Nordea och Swedbank.
Läget i Estland är i nuläget under kontroll efter fem års offensiv mot penningtvätten, enligt Kessler. Danske Banks filial har stängts och ökända småbanker, som Versobank, har likviderats. Samtidigt har de stora svenska bankerna i landet avvecklat merparten av sina relationer med utländska kunder och skärpt sina kontrollsystem.
- För närvarande tror jag att de är i ganska gott skick, som vi ser det, säger Kessler om de svenska storbankernas hantering av penningtvättsfrågor i Baltikum.
- De fall av penningtvätt som avslöjas nu är historiska, det handlar om en annan tidsperiod, tillägger han.
Vill se Sverige i bankunionen
Offensiven mot penningtvätt i Estland har enligt Kessler minskat andelen insättningar i Estlands banksystem från utländska kunder till 7 procent, mot tidigare 20 procent.
Enligt Kessler, som håller med sin danske kollega att polis och åklagare spelar en avgörande roll, är det samtidigt tydligt att en ny EU-myndighet mot penningtvätt och terroristfinansiering skulle vara en positiv utveckling.
- Det är ju bättre att vi har en sådan än att vi inte har det, även om jag vet att olika EU-länder har olika synpunkter på detta.
Han får högljutt medhåll från sin finska kollega Anneli Tuominen:
- Jag håller med till 100 procent, säger hon.
Både Kessler och Tuominen säger dessutom att de helst ser att Sverige och Danmark, trots att de inte är euroländer, ansluter sig till EU:s bankunion.