När den ryska ekonomin brakade ihop för drygt fyra år sedan minskade handeln drastiskt mellan Sverige och Ryssland. Den svenska exporten till landet sjönk från drygt 22 miljarder kronor under krisåret 2014 till knappt 15 miljarder ett år senare.
Stark efterfrågan
Men nu har Ryssland börjat återhämta sig från finanskrisen och i stället för en krympande ekonomi ökar nu tillväxttakten.
Ett svenskt bolag som känner av den tilltagande efterfrågan i landet är lastbilstillverkaren Scania.
- Efter ett rekordår 2012 såg vi en lång nedförsbacke i Ryssland. Men nu är efterfrågan på västeuropeiska lastbilar på i stort sett samma nivå som innan den ekonomiska krisen, säger Scanias presschef Hans-Åke Danielsson.
Sedan mitten av 2016 har affärerna för Scania vänt uppåt i Ryssland. Det följer den återvändande produktionen i landet, vilket i sin tur kräver fler långväga landsvägstransporter som exempelvis till och från gruv- och oljenäringen i Sibirien. Efterfrågan för bolagets lastbilar drivs även upp av att ersättningsbehoven av äldre fordon är stort.
- Den ökande efterfrågan gör Ryssland till vår tredje eller fjärde största marknad i dag, säger Hans-Åke Danielsson.
Låg investeringsvilja
På investeringsbolaget East Capital, som hjälper till placerare att investera i ryska börsbolag upplever man dock att Sverige är ett av de länder som är mest motvilliga att satsa i Ryssland.
- Sverige visar kanske lägst intresse för investeringar, vilket har att göra med den negativa bild svenskarna har av Ryssland. Det verkar som att man tänker mer emotionellt i Sverige, säger Jacob Grapengiesser, chef för bolagets Moskvakontor.
Bolagen som lämnade
Ett antal svenska bolag har under 2000-talet valt att lämna Ryssland, vars relationer med Sverige svalnat sedan annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014. Teleoperatören Telia sålda så sent som i oktober i fjol sitt sista aktieinnehav i Rysslands näst största mobiloperatör Megafon.
Kinnevikägda Tele2 sålde sin ryska verksamhet redan 2013. Bolagets presstalesperson Angelica Gustafsson kommenterar försäljningen i ett mejl med att "erbjudandet från köparen skapade mer värde än vad fortsatt verksamhet i landet skulle göra".
Ett annat stort bolag som haft en krånglig resa i landet är möbeljätten Ikea, som öppnade sitt första varuhus i Ryssland 2001. Sedan dess har verksamheten kantats av korruption, tvister och juridiska processer.
Majoriteten tänker stanna
Business Sweden påpekar dock att den stora majoriteten av svenska företag verksamma i Ryssland fortfarande finns kvar i landet.
- I våra enkäter till bolagen avser 80–90 procent att de tänker stanna i Ryssland. Och för de allra flesta blev 2017 ett bra år med volymer som liknar de innan krisen 2014, säger Andreas Giallourakis, Business Swedens handelssekreterare i Ryssland.
Enligt honom är det bara ett fåtal företag som valt att lämna marknaden, då främst på grund av ny lagstiftning eller av kommersiella skäl. Den politiska situationen med EU:s sanktioner mot landet spelar mindre roll, menar Andreas Giallourakis.
- Sanktionerna har inte haft någon betydelsefull påverkan på om svenska bolag behåller sin verksamhet i Ryssland eller inte.
Fakta: Svenska företag i Ryssland
Det finns i dag drygt 400 svenska företag representerade med registrerade dotterbolag i Ryssland.
Förra året exporterade svenska bolag varor värda 18,7 miljarder kronor till landet, vilket är den högsta nivån sedan Ryssland störtade ner i en djup ekonomisk kris 2014.
Trots fjolårets positiva siffror har handeln mellan länderna ännu inte återhämtat sig helt, året före recessionen låg den svenska exporten på 22,1 miljarder kronor.
Exporten består till stor del av maskiner, elektronik, transportmedel och kemiska industriprodukter. Den svenska importen från Ryssland rör huvudsakligen olja, kemikalier och mineraler.
Svenska investeringar görs även inom rysk detaljhandel, till exempel kläder och inredning.
Källa: Business Sweden, regeringen, Kommerskollegium
