Hopp om tyskt stöd i strid om EU-budget

Tyskland verkar svänga i frågan om storleken på EU:s omstridda långtidsbudget, enligt finansminister Magdalena Andersson (S). Hon ser tecken på att tyskarna närma sig den svenska linjen.

ANNONS
|

- Det finns ett starkare stöd från Tyskland än vad man kanske hade vågat hoppas på, säger hon.

Tidigare har Sverige och tre andra EU-länder – Danmark, Nederländerna och Österrike – tydligt deklarerat att de inte går med på EU-kommissionens förslag om att öka EU-budgeten till 1,1 procent av EU-ländernas samlade BNI för åren 2021–2027.

I den långtidsbudget som löper ut 2020 ligger EU-budgeten på 1 procent av BNI. En höjning till 1,1 procent skulle enligt regeringens beräkningar innebära att Sveriges EU-avgift höjs med 15 miljarder kronor per år från 2021, vilket är en höjning av den svenska EU-avgiften med 35 procent jämfört med vad Sverige betalat i genomsnitt sedan 2014.

ANNONS

Viktigt steg

Tysklands nytillträdde finansminister Olaf Scholz (S) beskriver i ett uttalande kommissionens budgetförslag, som kom i onsdags, som ett första viktigt steg i budgetprocessen. Han tillägger att den tyska regeringen nu ser fram emot intensiva samtal för att anta en budget med andra EU-länder, kommissionen och EU-parlamentet.

"EU-kommissionens förslag skulle märkbart öka Tysklands bidrag till budgeten. Redan en EU-budget på 1 procent av BNI skulle leda till en genomsnittlig ökning av Tysklands bidrag på upp till 10 miljarder euro per år från och med 2021", tillägger han.

- Jag tolkar det här som betydligt mer budgetrestriktivt än hur det har låtit tidigare från Tyskland, säger Magdalena Andersson om Scholz uttalande.

Driver på

En orsak kan vara att SPD-ledaren Martin Schultz lämnade sin post i samband med regeringsförhandlingarna och inte ingår i regeringen. Schultz var tidigare talman i EU-parlamentet, som driver på för en större budget.

En bibehållen nivå på budgetens andel av BNI på 1 procent skulle till följd av tillväxten leda till en mindre höjning av den svenska EU-notan, men inte lika stor som de 15 miljarder som följer på EU-kommissionens förslag, enligt Magdalena Andersson.

ANNONS

Hon tillägger att hon förutom en begränsning av EU-budgeten på 1 procent av BNI också vill se en korrektionsmekanism för EU-länder som Sverige, som betalar mer än vad de får tillbaka av EU i form av stöd.

- Inte minst mot bakgrund av att vi har tagit ett helt oproportionerligt ansvar för flyktingmottagandet.

TT

Fakta: Sverige och EU-avgiften

Den svenska EU-avgiften varierar mycket mellan åren. I snitt har den legat på 4,1 miljarder euro, motsvarande omkring 40 miljarder kronor, under den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2014–2020, enligt finansdepartementet.

I den siffran har olika rabatter dragits ifrån. De svenska rabatterna uppgår till i genomsnitt 0,54 miljarder euro, motsvarande runt 5 miljarder kronor om året. Sex EU-länder har i dag rabatter på sin EU-avgift: Sverige, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike.

Förutom en höjning av EU-budgeten som andel av EU-ländernas BNI från 1,0 till 1,1 procent vill EU-kommissionen enligt veckans förslag fasa ut rabattsystemen för medlemsländer som Sverige under en femårsperiod.

Källor: Finansdepartementet, EU-kommissionen

ANNONS