Den svenska högkonjunkturen förstärks ytterligare, men toppar i år, med draghjälp från exportindustrin och konjunkturuppgången i omvärlden, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI).
- Den starka omvärldssituationen är goda nyheter för svensk exportindustri. Det behövs utökade investeringar för att möta efterfrågan, säger prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid en presskonferens.
Låga löneökningar
Arbetslösheten beräknas sjunka de närmaste åren, från 6,7 procent i fjol till 6,2 procent under 2019 och 2020. Den inrikes födda, arbetsföra befolkningen sjunker framöver, vilket pressar arbetslösheten, även om de utrikes födda blir fler, enligt Hedén Westerdahl.
Trots arbetskraftsbristen och högkonjunkturen vill lönerna inte riktigt ta fart, även om löneglidningen bedöms öka lite mer de närmaste åren.
- Löneglidningen har blivit lägre än vad vi tidigare trott. Globaliseringen är en faktor, säger KI-chefen Urban Hansson Brusewitz.
Det håller samtidigt tillbaka inflationen, som bedöms falla under Riksbankens mål på två procent. KI tror därför att Riksbanken skjuter upp sin första räntehöjning till i början av 2019, vilket även flera andra prognosmakare numera tror. Riksbanken själv har i sin prognos sagt att räntan höjs andra halvåret i år.
- Nästa år tror vi att bristtalen på arbetsmarknaden kommer att bita och löneökningarna stiga, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Boprisfallet över
Den senaste tidens turbulens på bostadsmarknaden har gjort hushållen lite mer oroliga för den svenska ekonomins utveckling. Det här har också fått effekt på bostadsinvesteringarna. Men fallet blir inte så stort som en del andra bedömare tror, utan att det planar ut på nuvarande nivå, enligt Hedén Westerdahl som inte räknar med att bostadspriserna faller mer nu.
KI flaggar även för att det kan behövas budgetåtstramningar eller höjda skatter för drygt 20 miljarder kronor nästa år för att kunna behålla personaltätheten i exempelvis vården och skolan. Något utrymme för ofinansierade reformer finns därmed inte, baserat på att välfärden hålls intakt.
Fakta: KI:s prognos i siffror
I år beräknar KI BNP-tillväxten till 2,8 procent följt av en något lägre tillväxt på 2,1 procent 2019 och 1,9 procent 2020. I fjol låg tillväxttakten på 2,4 procent.
Inflationen enligt måttet KPIF, som Riksbanken använder i sitt inflationsmål, beräknas sjunka tillbaka till 1,8 procent i år och nästa år för att öka till 2,0 procent 2020. I fjol låg den på 2,0 procent.
Arbetslösheten faller från 6,7 procent förra året till 6,3 procent i år och 6,2 procent 2019 och 2020.
Överskottet i statsfinanserna, mätt som finansiellt sparande i procent av BNP, sjunker från 1,1 procent förra året till 0,7 procent i år för att sedan stiga igen till 1,1 procent 2019.
Det strukturella överskottet, när effekterna av högkonjunkturen rensas bort, stannar på 0,0 för att stiga något till 0,1 procent 2019, lägre än det nya överskottsmålet på 0,33 procent.
Källa: Konjunkturinstitutet