"Nu när crowdfunding-scenen har vuxit kraftigt kände jag och styrelsen att det var rätt väg att gå", säger Johannes Cullberg (till vänster i bild), vd för livsmedelskedjan Paradiset. Arkivbild.
"Nu när crowdfunding-scenen har vuxit kraftigt kände jag och styrelsen att det var rätt väg att gå", säger Johannes Cullberg (till vänster i bild), vd för livsmedelskedjan Paradiset. Arkivbild.

Kunder blir delägare i nya kooperativ

Svenska företag drar in mångmiljonbelopp genom att låta kunderna köpa in sig som delägare. Massfinansieringen bygger nya nätverk – nya former av kooperativ – och börjar nå ut till den stora massan.

ANNONS
|

Hur långt är du beredd att gå för att stödja de företag du handlar mest av? Allt fler svenska företag ger sina kunder möjligheten att köpa in sig i företaget och bli delägare i större kollektiv.

Massfinansieringen, eller crowdfunding eller gräsrotsfinansiering som det också kallas, görs möjlig med digitala plattformar.

- Det är superspännande. Trenden är att det blir fler och fler möjligheter till detta, säger Robin Teigland, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

ANNONS

"Når ut globalt snabbt"

Relativt nystartade företag, som kanske inte är redo för en börsnotering, kan via dessa offentliga emissioner få in stora mängder kapital utan att låna.

- Det är också en möjlighet att snabbt få ut sin produkt globalt och snabbt nå väldigt många människor. Då kan man hitta intressanta partners och potentiellt få mycket mer engagemang, med en öppen plattform där delägare kan diskutera, säger Robin Teigland.

Men hon ser också nackdelar. Många delägare innebär många krav.

- Ska man gå in i det här så får man vara beredd på att ta hand om alla kunder. De förväntar sig att saker blir klara på en gång och det blir ett dygnet runt-jobb att ta hand om dem.

Fick in 21,5 miljoner

Det finns flera exempel på massfinansiering som gett mångmiljonbelopp. Amerikanska Elio, som tillverkar bränslesnåla trehjulsbilar, fick för två år sedan in motsvarande drygt 200 miljoner kronor från över 6000 nya delägare. Det skotska ölföretaget Brewdog hoppas i en emission få in över 500 miljoner kronor.

ANNONS

Den Stockholmsbaserade livsmedelskedjan Paradiset hoppades få in åtta miljoner kronor via massfinansiering. På 20 dagar fick de in 21,5 miljoner.

- Nu när crowdfunding-scenen har vuxit kraftigt kände jag och styrelsen att det var rätt väg att gå, säger Johannes Cullberg, vd för den ekoprofilerade kedjan.

Han poängterar att han ville få in nya krafter från nya delägare. Totalt är de nu över 5000.

- Det är en positiv sak att man är passionerad i sin investering. Nackdelen är att det blir väldigt många människor att hålla ordning på. Man får mycket av börsbolagets utmaningar, med angelägna aktieägare som vill ha information, men du slipper kvartalshysterin.

Få begränsningar

Enligt Robin Teigland på Handelshögskolan kommer massfinansiering bara att bli vanligare.

- Det är också något som kommer att underlättas med ny teknologi, säger hon.

ANNONS

Modellen fungerar i de flesta branscher. Var än kunden kan tänkas vilja ha mer direkt påverkan, var än priserna anses bli för höga.

- Som till exempel ett klädföretag. Ett gäng går ihop, blir aktieägare och får mer påverkan över vilka kläder som ska designas. Om 10–15 år kanske man vänder sig till sitt lokala område, säg att en kommun går ihop som aktieägare i ett bolag. Allt är möjligt.

TT
Fakta: Så fungerar massfinansiering

Massfinansiering, som också kallas crowdfunding eller gräsrotsfinansiering, innebär att en större grupp personer hjälper till att finansiera en verksamhet. I stället för att stora enskilda finansiärer går in är det fler personer och mindre summor.

Affärsidén läggs fram på en webbplats för ändamålet och där kan andra välja att investera. Det kan gälla raka donationer, men det kan också ge förmåner eller delägarskap. Det kan också vara en specifik produkt som köpare förbeställer för en viss summa, så att produktionen blir möjlig.

Hösten 2015 beslutade EU att massfinansiering där man ger pengar och får en gåva är momspliktig, vilket Skatteverket har hörsammat. Det gäller dock inte välgörenhet eller investeringar som ger ägarandelar.

ANNONS