På onsdag publicerar Riksbanken ett nytt räntebeslut. Många tror att räntan får ligga kvar på minus 0,25 procent.
En del av kritiken mot dagens minusränta handlar om att den skapar orättvisor. Nordeas chefekonom Annika Winsth påpekade i helgen att minusräntan har lett till att tillgångar som fastigheter och aktier har stigit i värde.
- Det ökar klyftorna i samhället, sade Winsth till TT.
Men Karl-Petter Thorwaldsson är inte särskilt orolig.
- Man får ta det onda med det goda. Den låga räntan har gett god ekonomi, hög tillväxt och ökad sysselsättning på ett sätt som saknar motstycke, säger Karl-Petter Thorwaldsson till TT.
En familj med låga inkomster kan inte investera i aktier och inte äga en villa eller bostadsrätt. Samtidigt blir aktieägare och villaägare rikare när fastigheter och aktier stiger i värde.
- Men det är Riksbankens tvåprocentsmål för inflationen och den negativa räntan som har gett bättre fart i ekonomin. En undersköterska kan kanske inte investera i aktier eller köpa en villa. Men undersköterskan har jobb, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Upp ännu mer
I maj var inflationen 2,1 procent och därmed kan man säga att Riksbanken har nått sitt inflationsmål på 2 procent.
Men Karl-Petter Thorwaldsson tycker att inflationen ska upp ännu mer.
- Den underliggande inflationen, inflationen rensad från energipriser, ligger under målet.
Låg ränta ska leda till högre inflation och Karl-Petter Thorwaldsson säger att inflation är bra.
- Förr, när vi hade hög inflation, kunde en ung familj köpa en villa och tack vare inflationen minskade värdet på lånen. När det var dags för pension hade de god ekonomi, säger han.
Men också på den punkten finns det kritik från ekonomer som anser att inflation gynnar dem som kan låna för att köpa bostad och missgynnar dem som saknar den möjligheten.
- Ja, man får kompensera dem som bor i hyresrätt.
Statlig omfördelning
LO-basen anser att staten borde öka sina utgifter för att stimulera ekonomin när Riksbankens roll samtidigt minskar. På så vis kan man omfördela till dem som missgynnas av låg ränta och hög inflation.
Det finns ekonomer som har varit mycket kritiska mot att Riksbanken försöker stimulera ekonomin med extremt låg, till och med negativ, ränta. Många företag tvekar att investera och köpa maskiner och utrustning från utlandet, eftersom den låga räntan har gjort kronan så svag.
- Men den låga räntan gör det billigare att låna och investera. Det stärker ekonomin och ger jobb, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Dyrare semester
Han anser att politiken sedan början av detta sekel har gynnat dem som har förmögenheter och höga inkomster.
- Därför föreslår vi en skatteväxling som stödjer de kommuner som i dag har de högsta kommunalskatterna, så att de kan sänka skatten, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Han medger också att den som ska på utlandssemester kommer att märka hur svag den svenska kronan är när krognotor och hotellräkningar ska betalas. Att betala med euro och dollar har blivit dyrt för svenska inkomsttagare.
- Den låga svenska kronan ger det svenska näringslivet en enorm konkurrensfördel. Men det är klart att det blir dyrt att resa utomlands, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Fakta: Fördubblade skulder – och tillgångar
Hushållens skulder har fördubblats på tolv år och uppgick vid utgången av första kvartalet 2019 till 4424 miljarder kronor.
Men under samma tolvårsperiod har hushållens finansiella tillgångar, i till exempel aktier, mer än fördubblats. Hushållens finansiella nettoförmögenhet uppgick vid slutet av första kvartalet i år till 9811 miljarder kronor.
Källa: SCB