Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

G7-ledarna kring förhandlingsbordet i Québec, Kanada.

Nya trätor uppehåller splittrat G7

G7-ledarna hälsade hjärtligt på varandra och EU-länderna talade om en enad front. Men gruppen splittras av frågan om Rysslands vara eller icke vara – och än mer av handeln. En gemensam kommuniké tycks osannolik.

G7-länderna förväntades vara oeniga om handeln, klimatet och Iranavtalet. Strax före mötet slängde USA:s Donald Trump in ännu ett vedträ i elden:

- De kastade ut Ryssland. De borde låta Ryssland komma tillbaka eftersom vi borde ha Ryssland vid förhandlingsbordet, sade presidenten före avfärd till Québec, Kanada.

Kort därpå sällade sig Italiens nye premiärminister Giuseppe Conte till detta när han skrev på Twitter att det ligger "i allas intresse" att Ryssland återinträder i gruppen.

Ryssland uteslöts efter annekteringen av Krimhalvön 2014 och G8 blev då G7.

Europeisk enighet?

Men efter att de europeiska lederna talat ihop sig var de överens om att Rysslandsfrågan inte är på dagordningen.

- Här har vi alla kommit överens om att en återkomst för Ryssland till G7-mötena inte kan ske förrän konkreta framsteg har gjorts vad gäller problemen i Ukraina, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Hon fick medhåll av den franske presidenten Emmanuel Macrons läger. Och den brittiska premiärministern Theresa May kräver att Ryssland ändrar sin inställning till omvärlden innan några samtal kan starta.

Också Donald Tusk, EU:s permanente rådsordförande, som representerar EU vid G7-mötet, betonade att de europeiska länderna står enade.

- Det som oroar mig mest, dock, är det faktum att den regelbaserade världsordningen utmanas, överraskande nog inte av dem man brukar misstänka, utan av dess huvudskapare och borgenär, USA, sade han.

"Orättvisa handelsavtal"

Donald Trump står under hård press från de andra sex stormakterna efter införandet av tullar på aluminium och stål på nära allierade som Kanada och EU. Bedömare befarar att tullarna kan vara början på ett omfattande handelskrig.

Enligt Trumpregeringen är tullarna nödvändiga för att skydda USA:s nationella säkerhet. Presidenten själv skriver på Twitter att han "ser fram emot att reda ut orättvisa handelsavtal".

Bland USA:s allierade, som Kanada och EU, är irritationen stor.

- Kanada kommer inte att ändra sig när det kommer till den olagliga och totalt oskäliga tillämpningen av tullar på stål och aluminium, konstaterade den kanadensiska utrikesministern Chrystia Freeland.

Frankrikes Emmanuel Macron påpekade inför mötet att de sex övriga länderna tillsammans utgör en större marknad än USA:

- Kanske bryr sig USA:s president inte om han blir isolerad, men vi har inget emot att bara vara sex, om det behövs.

Utkast om valpåverkan

Efter toppmötena brukar det ges ut en gemensam kommuniké där länderna framhåller vad de kommit överens om. Det tycks mindre troligt denna gång – enligt källor från flera läger kommer det bli svårt att enas om ett sådant.

Enligt Tysklands Angela Merkel är det dock för tidigt att säga. Hon konstaterar att det i så fall vore ett ärligt kvitto på att man inte är överens.

På fredagskvällen fick Reuters dock se ett utkast till ett gemensamt åtagande – ett som säger att länderna framöver ska dela information sinsemellan och samarbeta med internetleverantörer för att stoppa utländska försök att påverka demokratiska processer i något av länderna.

"Dessa skadliga, mångfacetterade och ständigt föränderliga taktiker utgör ett allvarligt strategiskt hot som vi åtar oss att möta tillsammans", lyder utkastet.