Omodern Sverigebild i Sydkorea

"Ett mirakel" – så beskrivs Sydkoreas snabbt växande ekonomiska utveckling. Det OS-aktuella landet lockar allt fler svenska företag.

ANNONS
|

- Jag tycker att Sydkorea är en av de bäst bevarade affärshemligheterna, säger Johan Chun, landschef på Business Sweden i Sydkorea.

Chuns uppgift är att hjälpa svenska företag att växa i Sydkorea och attrahera koreanska investeringar till Sverige. Nyligen kunde han konstatera att antalet svenska dotterbolag som finns i Sydkorea har passerat 100 stycken.

- Det tycker jag fortfarande är få, givet att Sydkorea är världens elfte största ekonomi, säger Chun.

ANNONS

Tät marknad

Företag som funnits på plats länge är exempelvis klassiska svenska exportföretag som Ericsson, Atlas Copco och SKF. 2015 öppnade Ikea sitt första varuhus i landet och förra året det andra.

Branscher som räknas som starka i Sydkorea är verkstads- och tillverkningsindustri, transport, säkerhet samt hälso- och sjukvård tillsammans med it och kommunikation.

Men vad är det för marknad som svenska företag möter i landet? Först går att notera att det är en ganska geografiskt koncentrerad marknad – ungefär 50 miljoner människor boende på en yta lika stor som Island.

Det är också en marknad som ligger högt upp på olika listor, enligt Business Sweden: Asiens femte största konsumentmarknad, den femte största maskinverktygstillverkaren globalt och världens femte största nation för biltillverkning med exempelvis Hyundai-Kia.

Landet har världens näst största skepps- och offshore-industri.

- Många av de varv som Sverige hade på 60- och 70-talen flyttades till Sydkorea, säger Chun.

Landet brukar också räknas till ett av de mest uppkopplade i världen.

- Sverige och Sydkorea ligger ofta högt och nära varandra på listor över uppkopplade och innovativa länder, säger Chun.

ANNONS

Den ekonomiska utvecklingen har varit stark efter Koreakriget på 1950-talet. Då räknades landet som ett av världens tre fattigaste länder.

Ekonomiskt mirakel

Men under 1970- och 80-talen växte Sydkoreas ekonomi med i genomsnitt 9 procent per år.

- Den ekonomiska utvecklingen brukar beskrivas som ett mirakel, säger Chun.

Under de senare åren har tillväxten stannat av och varit runt 3 procent per år, i nivå med Sverige således.

- Men här tycker koreanerna själva att ekonomin går dåligt och att det är lågkonjunktur, säger Chun.

I det perspektivet genomgår Sydkorea en förändring. Landet ska gå från att vara en aktör som snabbt följer trender till att bli den som leder en utveckling. På företagsnivå beskrivs det med förhållandet mellan Samsung och Apple när det gäller mobiltelefoner.

- Det talas mycket i Sydkorea om hur man ska lyckas bli den som leder utvecklingen i olika branscher. Här tror jag svensk industri med sin innovationsförmåga, hållbarhet och långsiktighet har mycket att bidra med, säger Chun.

ANNONS

Internt har politiken i Sydkorea under 2017 handlat om korruptionsaffären runt elektronikföretaget Samsung och den nu avsatta och brottsmisstänkta presidenten Park Geun-Hye.

"Omodern Sverigebild"

Nuvarande president är Moon Jae-In.

- Han har talat om jobbskapande och höjda minimilöner, det finns en försiktigt avvaktande syn på detta i näringslivet här, säger Chun.

TT: Hur är bilden av Sverige i Sydkorea?

- Det finns en väldigt positiv Sverigebild. Men den kanske är lite omodern. Frågorna handlar ofta om Astrid Lindgren och Nobelpriset. Det är en romantisk bild av ett välfärdssamhälle. Att Sverige är ett modernt, högteknologiskt innovativt och mångkulturellt land finns inte riktigt, säger Johan Chun.

TT

Fakta: Sydkorea och näringslivet

Svensk export till Sydkorea: Cirka 12 miljarder kronor (2016).

Sedan 2011 finns ett omfattande frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea som gör att de flesta tullar är borttagna.

De fem största konglomeraten i Sydkorea är elektronikföretagen Samsung och LG, bilföretaget Hyundai-Kia samt energi- och elföretaget SK Group och mat- och detaljhandelsföretaget Lotte.

Källa: Business Sweden

Bakgrund: Det koreanska ekonomiska undret

Sydkoreas väg från ett av jordens fattigaste länder efter Koreakrigets vapenstillestånd 1953 till i dag ett av de mest välbeställda och högutvecklade vilar i mycket på det system som diktatorn Park Chung-Hee byggde upp under sina 18 år vid makten.

Repressionen under Park var hård, men han gav efter sin militärkupp 1961 också en rad inflytelserika familjer ett stort statsunderstött ekonomiskt svängrum.

Familjeägda företagsimperier, så kallade chaebol, växte fram, och är i dag internationellt kända industrigrupper som Samsung, LG, Hyundai, och Hanjin.

Systemet byggde på förmånliga villkor, toppstyrning och täta och ofta korrupta kontakter mellan den politiska och ekonomiska makten – och ett mycket hårt inrutat och krävande arbetsliv av koreanerna.

Det var en effektiv ordning för att rycka landet ur den desperata fattigdom som rådde efter 35 år av japansk kolonial ockupation och Koreakriget, men är klart sämre anpassat till en modern transparent ekonomi och ett välfärdssamhälle.

Demokratiseringen av Sydkorea 1987 fortsätter än i dag att luckra upp denna ordning. Maktmissbruk kopplat till systemet fällde i fjol president Park Geun-Hye (dotter till Park Chung-Hee) och kraven på ökad transparens och mer social välfärd växer stadigt i Sydkorea.

ANNONS