Plastskatt och stödkrav i EU-budget

Plastskatt och handel med utsläppsrätter ska ge mer pengar till EU. Och den som inte lever upp till rättsstatskraven riskerar att bli av med sitt stöd.

ANNONS
|

- Vi har valt att gå vidare med en mer modern, enklare och mer flexibel budget, hävdar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när han presenterar kommissionens stora förslag till ny sjuårsbudget inför ledamöterna i EU-parlamentet.

Långtidsbudgeten sätter ramarna för vad EU ska lägga sina pengar på ända fram till år 2028 och blir nu föremål för tuffa förhandlingar mellan medlemsländerna.

Totalsumman ligger på svindlande 1297 miljarder euro – även om EU-basarna gärna betonar att det över folkmängd och tid inte är mer än värdet av en kopp kaffe om dagen.

ANNONS

Ökar - och minskar

Budgetförslaget motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade intäkter, BNI. Det är aningen mindre än vad som väntades på förhand, men samtidigt en bra bit upp jämfört med nuvarande långtidsbudget, som ligger på 1,03 procent.

Inom EU-kommissionen vill man ändå gärna presentera förslaget som en minskning, med hänvisning till vad den innehåller.

I stora drag föreslås fortsatta nedskärningar av jordbruks- och regionalstöd, som tillsammans ändå utgör drygt 50 procent av budgeten. I stället satsas rejält mycket mer på gränskontroller, forskning, försvar och utbildningsutbytet inom Erasmus.

Krav på stöd

Samtidigt vill kommissionen införa en möjlighet att hålla tillbaka stöd till medlemsländer där man anser att rättsstaten inte fungerar som den ska. Nyordningen är en tydlig följd av kampen och kritiken mot främst Polen och Ungern, som under åren flitigt anklagats för lagändringar som ansetts inskränka rättsväsendets oberoende.

Fast någon bestraffning eller åthutning vill inte svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström kalla förslaget.

- Nej, det är väl mer ett konstaterande av att vi jobbar tillsammans. En del länder får mer, andra får mindre. Vi hjälper varandra att utvecklas och satsar på gemensamma projekt, men då är det också ett villkor att man följer grundläggande värderingar inom EU och ser till att man har ett rättsväsen som fungerar. Det är ju också så att den inre marknaden fungerar sämre om man inte har ett solitt rättssystem, säger Malmström.

ANNONS

Nya skatter?

Den nya budgeten blir den första som ska klara sig utan intäkter från det snart EU-lämnande Storbritannien. Inkomstluckan hoppas kommissionen fylla bland annat med en ny skatt på icke återvunnen plast och att medlemsländerna skickar över delar av sina intäkter från handeln med utsläppsrätter och bolagsbeskattningen.

Liknande förslag brukar dock stöta på tufft motstånd från EU-länderna.

- Men samtidigt är vi ju i en situation där alla medlemsländer vill satsa på de här stora långsiktiga sakerna, men ingen vill betala mer. Och britterna lämnar och då det blir 14 procents hål. Vi kan ju inte trolla med knäna, så då får vi hitta andra sätt, säger Cecilia Malmström till TT.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: EU:s nya budgetförslag

Så här ser grunderna ut i förslaget till ny sjuårsbudget i EU, uppdelat i sju olika huvudkapitel:

Jämfört med nuvarande långtidsbudget, där huvudkapitlen är aningen annorlunda, innebär siffrorna kraftigt ökade anslag för migration, säkerhet och omvärldspolitik. Däremot minskar regionalstödet (som ingår i kapitlet sammanhållningspolitik) och jordbruksstödet (i naturresurser och miljö).

Källa: EU-kommissionen.

ANNONS